ORÄTTVIST!

Varför måste StoffochStil ha stängt just idag? VARFÖR!!?? Jag har ett presentkort som legat och bränt i min ficka sedan november och just idag hade varit perfekt då sambon ändå vill till Mediamarkt som ligger brevid.... Nu blir det inga roliga pryttlar till mig idag och det är ORÄTTVIST!
Fast det är klart att jag unnar personalen julledigt. Men ändå... den lilla flickan i mig som vill komma in i sin "godisaffär" är allt annat än nöjd.

Snarkofagerna anfaller

Dottern va uttråkad idag efter mellis så jag drog fram ett gäng piprensare som tidigare blivit förbisedda i vårat pysslande. Stora A undrade va man kunde göra med dom så jag kläckte ur mig att det kunde bli pynt till julgranen. Hon gick in med liv och lust å när hon hade skrynklat till ett tiotal piprensare och kastat lite konstnärligt över granen så ville hon göra något nytt. Trött och tom i bollen som jag var lät jag fingrarna bara göra något med piprensaren. I mitt huvud flög nån idé om att använda samma princip som när man gör ballongdjur och på så sätt visa henne en hund eller nåt som skulle få igång fantasin. Fast det bidde ingen hund. Dottern frågade storögd va jag gjorde för något. Så jag tittade på figuren och med högtidlig stämma fastställde jag att DET HÄR!!! DET ÄR EN SNARKOFAG!.....
WooooooooWWW tyckte stora A, häftigt värre!! Men mamma, va är en snarkofag?
Jo förstår du, snarkofagerna är jääääätteviktiga hemma hos folk... för dom...(tittade mig desperat omkring efter en idé)...mmmm... JO!! Dom vaktar alla blomkrukor sa jag och stack ner min snarkofag i en blomkruka. Stora A gick igång som aldrig förr och ville självklart göra sin egen snarkofag. Så sagt och gjort. Men sen så spårade projektet ur en aning när hon skulle sätta "flaggor" överallt i krukan eftersom snarkofagerna enligt henne älskar flaggor och äter dom... Skitkul hade hon. Och man kanske kan kalla det för en konstinstallation :)

Legitimation tack....

... två ord som gör vilken osminkad kvinna i 35-års åldern som helst glad och varm i hjärtat. I still got it!!! Yesssss I dooooooooo....

Spelar ingen roll om tjejen i kassan bara körde en skådisrutin med mig för att få ett leende... jag tänker inte tänka på det. Utan jag tänker bara att trots att jag är en rellativt nyförlöst kvinna i sina bästa år då saker verkligen börjar åka söderöver och hänga både här och där på allvar och man inte orkat eller hunnit piffa till eller upp sig på evigheter så finns det trots allt hopp inför kommande renoveringsprojekt av lekamen. Gött mos liksom :)

Sista skriket...

Imorgon är det dags att kavla upp ärmarna och köra ett race så man får klart inför julafton. Julklapparna blev klara förra veckan. Men har lite fix och trix klar på inslagningsfronten. Trots drivor av juletiketter har dom återigen i år lyckats ta slut så det står på min inköpslista för imorgon tillsammans med diverse julbordsmat och vanlig mat samt mitt årliga besök på systemet för att köpa några julöl till min mors sambo. Både jag och min gubbe kör som alltid vita jular. Har inget behov eller önskan om att ta mig ett glas den 24:e då jag tycker att det är barnens/familjens dag. Sen ammar jag också så i år är det ändå kört även om jag hade velat. Och under dessa småbarnsår som vi nu befinner oss i så har det blivit så per automatik att jag och gubben blivit mer eller mindre nykterister, så systembolaget besöks i princip bara en eller kanske två gånger per år. Däremot har jag en stor last i livet. Och den kallar vi här hemma för att jag tar mig "en mamma-whiskey". Dvs ett stort glas Pepsi Max gärna i bästa Dallas-stil och njuter av lugnet samt slänger upp tassarna på bordet. De e gött de! Skall gå och knyta mig redan nu om jag skall orka med att kånka allt som står på listan imorgon innan jag ska hämta stora A från dagis. Har ju min tretimmars deadline att passa ;) Tjipp!

Nu e de jul änna!

... men jag säger som alla andra; VAR ÄR JULSTÄMNINGEN?

Har detta år endast haft korta glimtar av julstämning som snart gått över igen. Ja det förutsägbara svaret är väl att det beror på vädret. Fast för min egen del ligger det nog mycket i att som nybliven tvåbarnsförälder så hinner man inte sitta still tillräckligt länge för att ta in allt mys man försöker åstadkomma åt sina barn.
Ett stort plus med detta är att jag nog aldrig har varit så ostressad inför julafton tidigare. Julklapparna är färdiga och inslagna samt för merparten även skickade till olika delar av vårt avlånga land. Och mina flickor är liiiite för små för att vilja ha och uppskatta för mycket bak och fix. Nivån ligger mer på att treåringen är nöjd om hon får kladda ett par gånger med en färdigköpt pepparkaksdeg. Sen ser hon inte bakande som något speciellt eftersom hennes mor kanske bakar periodvis för ofta. Det vi däremot har gjort mycket och massor av i år som jag bara älskat är att PYSSLA!!! Hade kanske i o f s misstänkt att stora A varit en bortbyting på BB om hon inte gillat att pyssla. Speciellt när man tittar på vilka som är hennes föräldrar. Pyssel finns nog tydligt inskriven i hennes DNA med x antal utropstecken. Så här har limmats och målats och tejpats i ett enda virrvarr av kreativitet. Fast anledningen till att vi pysslat så himlans mycket är nog egentligen inte att det är juletid. Utan vi har gjort en omorganisation här hemma så att pysselgrejerna skall få plats i vårt vardagsrum istället för det hobbyrum som vi har på andra våningen. Anledningen till det är ju såklart att hobbyrummet snart bara är ett minne blått då bägge tjejerna skall få var sitt rum. Och inte är jag ledsen för det. Visst vi hade behövt ett rum till i huset. Men tack vare att vi inte har det så blir det mycket mer naturligt att man verkligen får gjort sina små projekt istället för att häcka i soffan på kvällen för trött för att gå upp och sätta igång samtidigt som man inte vill riskera att väcka ungarna om man slamrar för mycket.
Nu har jag inte tid att svamla mer för klockan är alldeles för mycket. Har några långa dagar framför mig med barnen då min kära sambo jobbar till sent. Så det gäller att försöka ladda batterierna lite. Tjillevippen!!

lite ventilerande

Snor till mig en liten bloggstund medans vårat nytillskott i familjen lilla E sover i sin babysitter. Hon blir imorgon sju veckor gammal och är helt och hållet ljuvlig. Redan stark som en oxe i ben och nacke och vacker som en sommardag med samma busiga, bångstyriga blick som sin mycket stolta storasyster som nu inte längre är lilla A utan STORA A. Mycket viktigt enligt henne själv.
Vi va på läkarkontroll i förrgår och jag kan meddela att lilla E som föddes på prick 4000g med en längd på 52cm nu har taggat upp sig rejält till 5165g och 57.5cm. Bra jobbat!
Som nybliven tvåbarnsmamma hade det varit en himmelsk tillvaro om det inte vore för ett faktum. Rektorn på stora A´s dagis är en halvstarrig diktator som till skillnad mot i princip ALLA andra förskolor i Göteborg inte tillåter att man lägger upp dagistiderna efter vad som är bäst för familjerna. Många mammor har gråtit sig fördärvade på kuppen och jag kommer väl inom kort sälla mig till denna skara. För hämtning och lämning är endast 8.30 till 11.30 fem dagar i veckan. Jag har inga som helst problem med att stora A "bara" är på dagis 15 timmar i veckan. Däremot har jag stora problem med dessa tre timmar per dag. För ingen av oss mår bra av det. Stora A missar alla måltider tillsammans med sina vänner, som är en viktig social bit när man är tre år. Och hon tycker själv att jag är helknasig som hämtar henne innan hon fått leka klart. Jag är i samma stund jagad av klockan och håller på att stressa sönder då jag bara hinner påbörja saker innan det är dags att hämta. Känner också att jag inte hinner få till min och lilla E´s gosemostid utan det blir mer praktiskt och snabbt för att hinna med allt annat som skall hinnas med så man sen kan fokusera på barnen och speciellt då stora A som har ett stort behov av sysselsättning då hon är en aktiv unge.
All denna stress för mig och missnöje med katastrofala utbrott från stora A hade varit som bortblåst om rektorn bara tillät att hon fick gå på dagis fem timmar om dagen, tre dagar i veckan istället. För då hade vi alla hunnit med det vi ska och vill, plus att vi hade kunnat hitta på massa kul. En perfekt vecka hade varit om stora A hade varit hemma på måndagar och fredagar, för då har Öppna Förskolan öppet sin verksamhet på torget där vi tillsammans hade kunnat käka lunch på måndagar och frukost på fredagar tillsammans med andra barn och vuxna. Sen hade stora A fått äta lunch med sina kompisar och "busa klart" på tis-tors. Men NÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ se det går inte. Istället så får rektorn det att låta som om jag vill bli av med min dotter när det tvärtom är så att jag bara vill lägga upp tiderna så jag får MER kvalitéetstid med henne och hon får en stimulerande vecka. Om det fortsätter som nu kommer jag inom kort vara helt sönderstressad och för min egen del hade det varit lättare om stora A inte gick på dagis alls istället. Men det ligger inte i hennes bästa intresse så därför stressar jag vidare. Dock tänker jag strida för det här. Fast nu är rektorn lägligt nog på semester så striden får återupptas när hon är tillbaka. Skulle kunna skriva i evigheter om detta, men nu är det dags för amning. Men detta är garanterat inte första och sista gången detta ämne kommer upp i bloggen tyvärr.

JAG KOM IN!!!

Helt euforisk! Jag lyckades logga in här :)
Vi har haft så mycket datastrul en såååå lång tid att jag helt i princip gett upp denna blogg. Vår förra dator kraschade sellektivt. Dvs den tvärvägrade bl a blogspot. Sen skaffade vi en ny dator och i samband med det trådlös uppkoppling. Men säg den som får vara lycklig allt för länge. För då funkade helt plötsligt inte min inlogg trots ihärdiga försök. Senaste är att trådlösa uppkopplingen kraschade utav bara h-vete, så vi har inte haft någon internet överhuvudtaget. Snacka om att jag har bitit på naglarna här. Igår kväll fick äntligen min gubbe fart på gamla hederliga "sladd-till-dator-tjolahoppen" och här sitter jag nu. Kaffe i hand och bara njuter. För jag tänkte bara göra ett sista envetet test innan jag helt gav upp och låta bloggen flyta ut i intet på nätet. Nu har jag bytt lösenord också så att ingen kan hacka sig in. Hade samma inlogg här som på bloggtoppen tidigare. Och den har ju som dom flesta känner till blivit hackad så det vågar ingen jäkel ha kvar.

Shit va här ska bloggas!!! För nu är jag mammaledig igen. Mer om detta senare. För nu ska jag ha en påtår på kaffet och utföra min alltid lika uppskattade glädjedans!
TJIPP!

vår i luften

Jo det är sviiiiiinkallt men ändå på ett sånt där krispigt härligt vis. Solen lyser igenom här och där och ger en glimt av vad som komma skall. Längtar svårt just nu. Vill att all snö och is skall försvinna och får en brinnande lust att åka iväg och handla såjord och så en himla massa frön. Att få se livet spira både här och där. För jag är helt säker på att den här våren kommer bli en av dom bästa i mitt liv. Massa kreativitet och en ljuvlig Trollunge som har så mycket saker att berätta och upptäcka. Som idag, när hon vägrade gå ner för trappan på morgonen utan resolut satte sig på översta trappsteget. "Jag inte vill gå ner mamma. Jag vill pjata med dig." Ok sa jag, va vill du prata om? Hon ryckte på axlarna och tittade fundersamt på mig när jag satte mig brevid henne. Vill du kanske prata om livet? Ja, sa hon. Jag pjata om livet! Jahupp... hur känns livet då? Är det bra tycker du? "Ja mamma, det är jättebra!!" Och så log hon och lutade sig fram för att gnugga sin lilla näsa mot min. Men nu mamma vi gå ner å äta yoghurt å titta tv, men byta blöja fösst, sen dagis!! Och precis så blev det också.

Visst är hon härlig. Allt är enkelt och klart i hennes världsbild. Allt har sin ordning och hon sitter som en liten härskarinna på sin tron och styr över världen som snurrar runt hennes axel.

Och nu ska jag göra som min dotter. Njuta av den här dagen som blev lektionsfri eftersom datorkunskapsläraren anmälde sig sjuk igår och ingen vikarie finns att få. Njuta och plugga företagsekonomi. Eller rättare sagt; njuta av att jag pluggar företagsekonomi. Nästa vecka är det första provet. Så det finns ingen tid att förlora.

ps. Bilden är från sensommaren förra året på vår Fjärilsblomster som blev helt översållad med såna här fina fjärilar. Ett mer passande namn på en växt får man nog leta efter.

Virka med tant Lie

Jag har väl nämnt här och där i bloggen tror jag att jag vid 34 års ålder äntligen givit mig i kast med virkkonstens enigma. Och jag börjar koppla ett någorlunda grepp om det tror jag.Träning och jävlar anamma kommer man uppenbarligen långt på.

För över ett år sedan nu ramlade jag över en blogg http://booip.blogspot.com/ som är gjord av en tjej som heter Mia Bengtsson. Där fick jag syn på något av det absolut gulligaste jag sett i hantverksväg med en estetik som tilltalade mig till max. Amigurumi´s som är virkade små gosedjur där fantasin inte har några gränser. När jag läst en stund insåg jag att denna Mia också hade skrivit en bok i ämnet (numera två böcker och en tredje på g lagom i vår, YIPPIE! Ska HAAA!) Så jag gick å köpte boken omedelbums. Och jääääklar vad jag har bläddrat i den utan att våga komma till skott. Ni vet känslan... man vill börja men det är så sent på kvällen så att hjärncellerna redan stämplat ut för dagen så man sitter å bläddrar och suktar sig själv tills man blir tokig. Å så där höll det på ända tills hösten då jag slog näven i bordet och tog tag i saken. Och eftersom jag aldrig någonsin i hela mitt liv gjort en enda maska förut så klurade jag en stund och kom fram till att jag nog skulle testa att göra en mormosruta först så jag lärde mig lite maskor innan jag gav mig ikast med något för avancerat. För bara dom förkortade beskrivningarna skrämde lite skiten ur mig kan jag erkänna. Mormorsrutan gjordes av lite restgarn som jag hade liggande och blev när garnet var slut ca 1 x 1 m. Den är nu lilla A´s absoluta favoritfilt.
Så kom 2011 och med det mitt nyårslöfte; Jag skall virka amigurumis, så det så! Tog fram mina vid det här laget vältummade böcker och valde en beskrivning på en jättesöt kanin som jag bara föll för. Kanske inte mitt bästa val som första försök då mönstret var klassat som utmaning. Men det är så typiskt mig på nåt sätt. Och för ett par veckor sedan bidde Kaninen klar och är nu ett absolut måste för att lilla A skall sova gott på nätterna. Jag gjorde massa missar och måste få in mera flyt i min masktäthet. Men det kommer, för fler ska det bli. Har redan fått beställningar från vänner på diverse olika så jag kommer inte ha några problem med sysselsättningen framöver på kvällarna. Men först ska jag bara bli klar med en ny halsvärmare till mig själv i det mjukaste garn man kan tänka sig. Sen ska jag även hjälpa både min mor och även en god vän att komma igång. För dom blev också helt sålda på Mia´s skapelser och gick ut och köpte böckerna och virknålar direkt efter dom fått stifta bekantskap med Kaninen här hemma. Kul!

Nu börjar det!

Idag är planen att åka in till skolan och köpa ett par böcker till dom första lektionerna som börjar imorgon. Sen är det jag som sätter mig och plöjer igenom boken i Rättskunskap så gott jag kan inför första lektionen. Har försökt ringa på ett gäng bättre begagnade, men det ser mörkt ut än så länge. Främst antagligen för att den kurslitteraturen är aningen för nyskriven så det finns inte så många använda ex att få tag i. Tur i a f att jag inte behöver köpa alla böcker på en gång. Så jag har tid att rota vidare. Blir svindyrt annars. Och man är inte rik på studielån kan jag tala om för er som missat det.

Wish me luck. Jag har målet i sikte även om det är lååååångt bort just nu.

Hunden, katten å kråkan

Alla tre är min dotters favoriter just för tillfället. Jag vill titta HUNDEN! Jag vill titta KATTEN! Jag vill titta KRÅKAN! Är tre ganska vanliga meningar som nämns titt som tätt i detta hushåll just nu.

Och om ni inte redan har listat ut vad det är lilla A menar så skall jag översätta;

Wallace & Gromit, Pettson & Findus samt Mamma MU



Ja hon har ju inte allt för dålig smak när det kommer till dvd val. För det kan t o m mamma och pappa tycka är lite mysigt att krypa upp och titta på.

Snö snö å så lite mera snö

Jag är som bekant lite tvärtemot. Som liten var jag inte nämnvärt förtjust i snö. Men ju äldre jag blir desto mysigare har jag tyckt att det varit när snötäcket lägger sig över omgivningen. Men nu känner jag att det liksom kan räcka lite. Inte för att jag har problem med skottning eller tröttnat. Utan för att det är lite jobbigt för min dotter som inte kan fara fram i den fart hon önskar och för att det gör barnvagnen till ett rent helvete att köra. Man får slita som en gnu för att komma en meter där det är oplogat. Och i vårat kvarter är det gärna så att det förblir oplogat till sent på kvällen då det är en bonde i närheten som sköter det. Lite tröttsamt att både jag och lillfisen är helt slut innan vi har kommit någonstans. Men men, motion får vi i a f. Och snart ska vi iväg igen och handla. Väljer att åka bussen i Backaplan istället för att försöka traska upp till torget. Känns lite lättare.

Idag har jag itutat min dotter en lite vit lögn. Hon ville ha godis så jag fixa lite björnbärskräm som jag tala om för henne att det var flytande godis. Hon köpte konceptet helt och sleva i sig två skålar. Jag är ganska bra på såna där vita lögner. Kanske lite för bra. För en vacker dag biter det mig säkert i rumpan. Men till mitt försvar kan jag säga att jag försöker hålla det till ett minimum.
Och vad gör man inte när dottern blev redigt upprörd på mig för att hon ville leka med granntjejen. Och jag som den tråkiga människa jag är förklara för henne att lilla M var i Gävle på släktbesök. Arg som ett bi skrek hon åt mig; "M ÄR INGEN JÄVEL!!!".Jag trilla nästan av soffan i skratt vilket gjorde henne ännu mer förbannad. Sen följde en ganska lång diskussion om vad Gävle är och varför, etc, som slutade i flytande godis. Så kan det gå.

Hausfrau part 1 000 003

Den här bilden skulle kunna summera vad jag har gjort idag. Fast det är klart, tänkt bort dom välsvarvade formerna i den sexiga outfiten med uppsatt hår och tänk mer urtvättade illasittande mysbyxor, en oversize t-shirt och en brun stickad långkofta samt håret.... hmmm, hur ska jag säga.... i en au natural a la rufs stil.

Dagen har alltså kort och gott ägnats åt strykning högt och långt för jag fick för mig att riva ut allt i linneskåpet och börja om från början då ett visst kaos hade inträtt efter julen då allt och inget blev rivet fram och tillbaka. Jag har en hel del sängkläder kvar att organisera och stryka om men oj vilken skillnad. Man blir nästan lite lycklig när man tittar in och allt ligger i perfekt ordning. Och ja... jag vet att det kanske inte är så vanliga människor är funtade att dom blir lyckliga av en sån sak. Men sån är jag ;)

Olidligt spännande...

Just så känns det idag efter att jag gått på introduktionen till min nya skola som jag skall plugga på det närmaste halvåret. Och tufft också för den delen. För så mycket fakta ska in i min melon så tanken svindlar. Taggad till tusan att prestera efter bästa förmåga. Så det känns lite jobbigt att jag inte har läroböckerna i mina klåfingriga tassar än för jag vill börja NU. Min första riktiga lektion är på tisdag i Rättskunskap. Läraren är en sävlig och trevlig vasaloppsåkande herre. Förhoppningsvis får jag tag i läroboken redan imorgon så jag hinner tjuvstarta lite innan.
Annars idag har tiden varit vigd åt sedvanlig städning och matinhandling. Föga upphetsande. Men sådana dagar skola man också hava. Fick även in ett styrelsemöte med föreningen på kvällskvisten.
Roligaste idag var nog ändå att jag fick nästan en timma för mig själv inne i stan som jag spenderade på Lindex och Åhlens. Spanade efter en liten dansstass till lillskruttan som börjar dansskola v. 5. Fullständigt onödig inhandling egentligen. Men ack så kul eftersom jag vet att min lilla tjej ääääälskar att klä upp sig och rocka loss. Så några glitterbeströdda dansskor och nån tyllartad kjol får det nog bli så hon kommer i stämning på lördagsförmiddagarna.
Men nu ska jag sätta mig och virka en arm och ett ben tror jag... för lillrövens blivande gosekanin är aningen hallt för tillfället.

Bjuder som avslutning på en bild med lillans favorittroll som under julen fick lite möbler som jag knåpade ihop av hennes megarörpärlor och lite plastlim. Det blev en total succé och får mig att ifrågasätta varför vi överhuvudtaget köper leksaker när det vi knåpar ihop blir så mycket mer poppis.

JAAAAAAAAAAAAAAA!!!!

Äntligen kommer jag åt min blogg igen. Vi har haft strul med våran webläsare som vägrat låta mig komma åt min kära lilla blogg. Så min frånvaro har varit högst ofrivillig. Har velat blogga te de såååå många gånger utan att kunna sen sist jag skrev. Men nu är jag tillbaka i sadeln igen tack vare min bubbe som fixade till det :)
Jag är ju inte världens mest tekniska eller för den delen direkt tålmodig när det kommer till datastrul.

Julen har kommit och gått utan några stora katastrofer. Lungt och skönt. Och min bror med familj spenderade en vecka efter nyår med oss. Kul för man saknar hans ungar som man får umgås med alldeles för sällan.
En del pysslande har det naturligtvis blivit. Men som vanligt inte lika mycket som jag hade önskat. Men nu, nu börjar det rassla till ordentligt för jag håller på att lära mig virka amiguramis. Som är små gosedjur i japansk mangastil. Sjukt roligt och pilligt. Bilder kommer snart. För jag har redan producerat en bäver (saknar ett öra och ögon) samt en halv kanin som skall monteras.
Men nu är det dags för storstädning här. Vi ses snart igen, det lovar jag!

Ute i kotteskogen med Trollungen

På vägen hem från hämtning på dagis såg jag och lillfisen att dom höll på att såga ner en meter av granhäcken på gatan där vi bor. Så glad i hågen lovade jag min dotter att nu jäääääklar skulle vi plocka kottar och fylla hela vagnen. Men ack, vilken besvikelse. För dom hade redan hunnit sopa undan det mesta och vi hittade efter idoga letande endast ett ynka dussin.
Men som tur var så tändes en liten glödlampa ovanför mitt huvud. Min bättre hälft slutade jobba tidigt idag. Så när han klev innanför dörren frågade vi om han inte hade lust att köra oss till skogen så vi fick plocka mer kottar. Och som tur var så orkade han det. För om vi hade gått dit (vilket inte är så långt i o f s) så hade vi haft svårt att hinna med lillrövens mat och sovklocka. Så det blev perfekt. Och Trollungen bara älskade det. Hon sprang och sjöng så det ekade mellan grantopparna. Och vi hittade grymt fina och stora kottar. Sen var det lite häftigt att en ekorre försökte pricka mig med kottar när jag klampade omkring nedanför hans träd.
Så nu har vi lovat varandra att snart återvända igen, utrustade med korv, pinnbröd och varm choklad. För det finns grymt mysiga eldstäder lite överallt. Bor man så nära en fin skog som vi gör så är det skam att man inte kommer ut i den oftare.

Vet du vaaaa.....?

Jag borde sparka igång den där jumbokannan med kaffe innan all min höstenergi rinner ur kroppen på mig. Helt underbart att ta en rask promenix till dagis med lillröven idag. Frosten bet i kinderna och gnistrade från alla löven i sina höstfärger när solen sken ner på dom. Helt fantastiskt. Jag har alltid haft just hösten som min favoritårstid när den är precis så som idag. Klar och krisp i fantastisk skrud, med löven som prasslar kring fötterna. Tror det bottnar i att jag är en sjal och halsduksmänniska. Älskar att linda in mig i lager på lager så man blir så där lagom varm samtidigt som det nyper lite i kinderna. Eller så kanske det beror på att jag fyller år på hösten. Men näää det tror jag inte. För nu när man blivit sådär tillräckligt gammal så man inte längre bryr sig om exakt hur gammal man är så spelar ens födelsedag ingen roll. Det viktigaste är att min älskling kommer ihåg mig. Och det gör han alltid. Fast i år skulle jag bli mäkta glad om min dotter kom med en av sina skapelser också. För hon ääääälskar att pyssla. Det är mycket målning, pärlande och lerskapande som står på schemat när hon får bestämma. Och så självklart att laga tonvis med låtsasmat samt stå brevid mig i köket och diska samtidigt som hon leker vuxen och antar en min som skulle få Prusseluskan att blekna. Med snurpen mun står hon och huffar och puffar, slamrar och hamrar med alla sina små kastruller samtidigt som hon säger "Mamma, vet du vaaaaa???" tio gånger på raken.Och jag vet faktiskt fortfarande inte vaaaaaa... för när hon kört den ramsan och jag svarat "Nä, va då?" lika många gånger så har hon inget mer att komma med utan byter raskt samtalsämne eller ber om mer diskmedel.

mmmm... gullunge, som farmor skulle ha sagt. Men nu JUMBO-KANNAN-MED-KAFFE. Å sen ska här ringas X antal samtal. För på måndag börjar jag plugga. Så här är det häcken full.

Trollungen är Tååå OOOOOr

Något hon gör mycket tydligt för alla som frågar samtidigt som hon viftar med X antal fingrar i luften.
Och vi har haft finbesök och paket i drivor. Så nu har lillröven hybris och tror att världen roterar kring hennes axel. Vilket den i o f s på många sätt gör också.
Men så är hon ju helt magnifik. Jag vet, sånt säger alla föräldrar. Men det gör det inte desto mindre sant.
Nu har vi kommit in i en ny period i hennes utveckling som jag bara älskar. Språket bara bubblar ur henne. Massvis av nya ord och hopsättande av meningar varje dag. Som t ex inatt efter ett härligt kalas som gjorde att hon fick lite svårt att sova kring två-tiden på natten. Helt plötsligt hör vi innifrån hennes rum hur hon ljudligt suckar och förklarar med späd men ändå bestämd stämma; Jag vill inte va här!. Så det var bara för mig att hämta vildbattingen då vi inte ville väcka farmor och farfar som sov i rummet brevid. När vi kom ner i vardagsrummet spände hon ögonen i mig och rynka näsan medans hon höll sig för magen och sa; "Jag är hungrig. Ont i magen-hungrig." Så jag fick snällt värma på lite rester som hon slukade. Sen tyckte hon att det var efterfest och vägrade komma till ro igen. Efter några vimmelkantiga timmar med partyflickan var jag tvungen att gå och hämta hennes far. För tanken på att efter denna natt orka med ytterligare ett dygn i nonstop med fröken energiknippe fick ögonen att ännu mer gå i kors hur rolig hon än var. För när sömnbristen sätter in finns liksom inte mycket mer att ge. Som tur är så har jag en sambo som utan en min trots att han skulle jobba långpass idag gick upp och tog över så jag fick några timmars sömn. Guldstjärna till Pappa Gubbkeps :) En insikt som slår oss är hur ovana vi är att inte få sova som vanligt. Trollungen har alltid varit väldigt bra på att sova nätterna igenom. Det gör att vi helt vant oss av med sömnbristfulla dagar och nätter och blir lite extra slitna dom få gånger det har hänt. Inte utan att man hoppas att det är en lyx som kommer hålla i sig.

Taggad eller...nej

Vakna på ett väldigt knäppt humör idag. Taggad att göra tusen grejer, men ändå lite dåligt med ork. Märklig kombination. Häcken är dock full som vanligt med måste-göra-grejer. Och tack vare att jag är ganska bra på att ta mig själv i kragen när så behövs så har jag hunnit beta av sex stycken grundliga städningar av djurburar tillsammans med Trollungen som gastade "jag hjälpa, jag hjäääälpa" hela tiden medans hon gjorde sina tappra försök till städning även om det mest innebar att det flög spån och annat överallt. Hon är en liten kämpe den där dottern jag har. Och till hennes mors stora glädje så tycker hon än så länge att det är väldigt kul att städa. Något jag utnyttjar till max och försöker göra till en lek även om det innebär att det tar tre gånger så lång tid.
Nu ligger hon och tar igen sig efter en väldigt arbetssam förmiddag (hon har diskat och tvättat golvet också.... samtidigt. Så det är klart att hon behöver ta igen sig.) Bubben min är ivägskickad med inköpslista för ikväll kommer gudmor. Och jag ska fixa till lite blandat tapaskäk att mumsa på och lite gott vin att sippa samtidigt.
Va sägs om; Min variant av gambasräkor, rökt skinka och färskostlindad sparris, marinerad fläskkarre på en bädda av frästa glasnudlar, baconfyllda champinjoner och ungsrostad potatis som serveras med en kryddig soltorkad tomat röra... och lite andra tillbehör.
Men nu, även om jag hellre hade fortsatt sitta här på min sofflängtande röv så ska jag ta tag i våttorkning av golven. Vi har ju satt igång att renovera vår ytterdörr igår i spöregn.... när mörkret hade lagt sig... jo jag vet... vi är klåpare. Men va f-n. När nåt är på g är det bara att köra... annars blir det aldrig något gjort. Och alla våra projekt måste ju komma nån vart nångång. Orkar inte vänta på att det här skitvädret vi har ska ta en paus. Vill få fint NU!

lång tajm no see

Nu blev du allt förvånad!

Trodde du att denna blogg var död för tid och evighet så trodde du fel.
Men det är en lustig liten grej det där att jag varje dag går in på denna sida bara för att klicka mig vidare till mina inlagda länkar. Men det sitter sjukt långt inne att logga in och droppa en rad eller två själv när jag inte har skrivit på ett tag. Tror att anledningen till detta är att jag har ett på tok för långt lösenord. Nästan lika långt som ett kortare inlägg. Så jag tappar sugen innan jag ens börjar. Tänk va lite det krävs ibland.
Får väl ändra till något kortare lösen kanske. Så ska ni nog se att vi hörs lite oftare.
För visst kliar det i mina små prinskorvsfingrar titt som tätt att dela med mig av tankar, pyssel och diverse blandat skitsnack.

There no time like the present, så nu ska jag försöka ändra lösengrunkan omedelbums.