För över ett år sedan nu ramlade jag över en blogg http://booip.blogspot.com/ som är gjord av en tjej som heter Mia Bengtsson. Där fick jag syn på något av det absolut gulligaste jag sett i hantverksväg med en estetik som tilltalade mig till max. Amigurumi´s som är virkade små gosedjur där fantasin inte har några gränser. När jag läst en stund insåg jag att denna Mia också hade skrivit en bok i ämnet (numera två böcker och en tredje på g lagom i vår, YIPPIE! Ska HAAA!) Så jag gick å köpte boken omedelbums. Och jääääklar vad jag har bläddrat i den utan att våga komma till skott. Ni vet känslan... man vill börja men det är så sent på kvällen så att hjärncellerna redan stämplat ut för dagen så man sitter å bläddrar och suktar sig själv tills man blir tokig. Å så där höll det på ända tills hösten då jag slog näven i bordet och tog tag i saken. Och eftersom jag aldrig någonsin i hela mitt liv gjort en enda maska förut så klurade jag en stund och kom fram till att jag nog skulle testa att göra en mormosruta först så jag lärde mig lite maskor innan jag gav mig ikast med något för avancerat. För bara dom förkortade beskrivningarna skrämde lite skiten ur mig kan jag erkänna. Mormorsrutan gjordes av lite restgarn som jag hade liggande och blev när garnet var slut ca 1 x 1 m. Den är nu lilla A´s absoluta favoritfilt.
Så kom 2011 och med det mitt nyårslöfte; Jag skall virka amigurumis, så det så! Tog fram mina vid det här laget vältummade böcker och valde en beskrivning på en jättesöt kanin som jag bara föll för. Kanske inte mitt bästa val som första försök då mönstret var klassat som utmaning. Men det är så typiskt mig på nåt sätt. Och för ett par veckor sedan bidde Kaninen klar och är nu ett absolut måste för att lilla A skall sova gott på nätterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar