Trollungen är Tååå OOOOOr

Något hon gör mycket tydligt för alla som frågar samtidigt som hon viftar med X antal fingrar i luften.
Och vi har haft finbesök och paket i drivor. Så nu har lillröven hybris och tror att världen roterar kring hennes axel. Vilket den i o f s på många sätt gör också.
Men så är hon ju helt magnifik. Jag vet, sånt säger alla föräldrar. Men det gör det inte desto mindre sant.
Nu har vi kommit in i en ny period i hennes utveckling som jag bara älskar. Språket bara bubblar ur henne. Massvis av nya ord och hopsättande av meningar varje dag. Som t ex inatt efter ett härligt kalas som gjorde att hon fick lite svårt att sova kring två-tiden på natten. Helt plötsligt hör vi innifrån hennes rum hur hon ljudligt suckar och förklarar med späd men ändå bestämd stämma; Jag vill inte va här!. Så det var bara för mig att hämta vildbattingen då vi inte ville väcka farmor och farfar som sov i rummet brevid. När vi kom ner i vardagsrummet spände hon ögonen i mig och rynka näsan medans hon höll sig för magen och sa; "Jag är hungrig. Ont i magen-hungrig." Så jag fick snällt värma på lite rester som hon slukade. Sen tyckte hon att det var efterfest och vägrade komma till ro igen. Efter några vimmelkantiga timmar med partyflickan var jag tvungen att gå och hämta hennes far. För tanken på att efter denna natt orka med ytterligare ett dygn i nonstop med fröken energiknippe fick ögonen att ännu mer gå i kors hur rolig hon än var. För när sömnbristen sätter in finns liksom inte mycket mer att ge. Som tur är så har jag en sambo som utan en min trots att han skulle jobba långpass idag gick upp och tog över så jag fick några timmars sömn. Guldstjärna till Pappa Gubbkeps :) En insikt som slår oss är hur ovana vi är att inte få sova som vanligt. Trollungen har alltid varit väldigt bra på att sova nätterna igenom. Det gör att vi helt vant oss av med sömnbristfulla dagar och nätter och blir lite extra slitna dom få gånger det har hänt. Inte utan att man hoppas att det är en lyx som kommer hålla i sig.