onsdag, februari 25, 2009

Sekreteraren


Klockan var strax innan sex ikväll när bror min ringde för att bubbla. Vi hade pratat en bra stund när det ringde på min dörr. När jag öppnade stod min favoritgranne där och plirade med bus i blicken. Hon är lite över 70 år och störtskön människa som man spontant vill krama varje gång man ser henne.

Hon och hennes man är som jag hoppas att herr S och jag får vara om ca 40år. Han lång, smal med böjd rygg. Hon kort, satt, kramgo helt enkelt.

Hennes inställning; Man får ju köra lite med gubben så det blir nån fart.
Hans inställning; Det är lika bra att låta gumman gå på så det blir lugnt.

Men när dom tittar på varandra så glittrar det fortfarande i deras ögon. Dom trivs och myser i varandras sällskap. Hon var 13 år och han var 17 år första gången dom möttes. När han såg henne igen när hon fyllt 17 visste han på stört att hon var den rätta för honom. Hon däremot hade inte tid med nåt strunt även om han var ack så stilig. Hon hade bestämt sig för att hon skulle inte hålla på med nåt sånt tjafs som giftermål förrän hon fyllt 21 och blivit myndig minsann. Så blev det också. För han fick snällt vänta på henne. Och när deras blickar möts nu, över 55år senare så ser det ut som om tiden har stannat. På sommarhalvåret ser jag honom sakta, sakta gå förbi vårt hem upp till deras kolonilott med två stora, tunga vattenkannor för att vattna hennes älskade grönsaker och bär. Sida vid sida rensar dom ogräs och småpratar om ditt och datt. Jag har erbjudit mig att hjälpa honom med vattnet några gånger men det har han vänligt avböjt för han gillar motionen.

Hur som haver så stod hon nu vid min ytterdörr.....

-Nu ska du bli sekreterare i syjuntan förstår du, sa hon medans hon stövlade in i hallen med en bunt papper i högsta hugg.

-Eeehh, jasså det tycker du, svara jag. Vilken syjunta då om jag får fråga.

-Jamen du vet... Samfällighetsföreningen här. Sekreteraren vill hoppa av till nästa årmöte så vi behöver en ny... å det är du sedu!

-Det tycker du ja, sa jag med ett skratt.

- Å jag e inte den enda. Vi har gaddat ihop oss förstår du. Det var Kerstin som föreslog dig efter garagemötet. Så går det när man är slängd i käften *blink,blink* Precis vad vi behöver... hihihi. Kan du tänka dig det så skriver vi upp dig här med en gång.(febrilt bläddrande bland papprena)

-Hmmm... jag har aldrig varit sekreterare förut. Vad skulle det betyda? Hur mycket arbete är det egentligen med det där? Så jag inte går å lovar något jag inte kan hålla.

-näääääääääää..... det är inte så värst... Du antecknar på årsmötet bara. Å det brukar inte vara så rörigt *harkel*.... eller ja.. det brukar inte vara så rörigt som det var förra gången. Men det var nog ett undantag, hihi. Jo sen är det väl nåt möte i månaden med styrelsen. Du!!! Där har du din bonus för dom brukar gå ut och käka.. flott så det förslår. Sist hörde jag att det kostade 5000 spänn.

-Va sa du att du sa???? 5000 spänn!!! Av föreningens pengar? Jag hoppas att dom har njutit... för är det så det har gått till i styrelsen så är det bannemig slut på sötbrödet nu! Tänk så mycket växter vi kunde få för dom pengarna till dom allmänna planteringar som det var sån debatt om på årsmötet.

-hahahahaha... Så ska det låta! Perfekt! På dom bara! Det behövs nån som rör om i grytan här. Å du är inte rädd av dig.

- Nä rädd är jag inte.. frågan är om föreningen är redo för en sån som mig i styrelsen bara, hihi. Man vill ju inte bli allt för illa omtyckt i området.

-Du det är ingen risk. Kör på du bara och vädra ut i föreningen. För du ska veta att vi är många som står bakom dig och håller dig om ryggen. Var så säker. Är du gullig och skriver ditt namn här bara... jag ser så dåligt...

-Javisst.. *skriver*

-Tack va härligt. Då va mitt jobb i valberedningen avklarat för denna gång. Ha det så gott vännen så ses och hörs vi. Tänk att jag lyckades bli klar med det här redan innan februari månad är över. Det är nog första gången... hihi.

Kvar stod jag på min egen tröskel med ett brett leende på läpparna och ett stort frågetecken ovanför huvudet. Vad var det som hände här egentligen? Kör granndamen med ett Jedi-mindtrick? Ska jag verkligen vara sekreterare? Ja... f-n vet. Nu ligger det i a f inte i mina händer. Tärningen är kastad.

2 kommentarer:

Lea sa...

På dom nu!!
Känner dej inte innanpå skinnet men utifrån vad du har gett mej för intryck av dej så är du fit for fight för detta;P

Lie sa...

hihi.. jag ska vara snäll till att börja med i a f. Många trevliga människor på våran gata... å sen finns det ju alltid dom som verkar leva för att bara klaga och vara motvals. Dom hörs ju oftast mest, även om dom är i minorietet. Det är därför jag känner att jag nog måste ta på mig nåt uppdrag. För jag har en stark tro att deltar man inte så kan man inte komma och klaga. Och man måste ju leva som man lär ;)
Går det åt helskutta så får vi väl flytta.. hahaha..