Soffmys

Då har Trollmor lagt sin Trollunge till sängs och hon sussar så söt efter några med whiskeyröst framkvästa skrovlingar av o-aj-aj-aj-aj buff. Jag behövde inte ens binda fast henne i svansen. Hon har ingen sådan i o f s... skulle väl vara den där stackars lilla tofsen av hockeyfrilla-liknande frisyr som börjar ta form bak i nacken på henne. Som vakt har hon sin alldeles egna drake, Våfflan, som ligger på högsta hyllan i sitt terrarium i sovrummet och kisar ner på henne med ett halvöppet öga. Våfflan har koll. Det känns tryggt.

Så nu har herr S och jag soffan helt för oss själva. Och det är det här jag älskar med OSS. Brevid mig sitter en mycket koncentrerad herre och pysslar med sitt senaste projekt som ni kan se på bilden ovan. Ett av herr S skulpterat goblinansikte som nu får färg. För det är såhär vi är. Ett pyssligt par som pysslar. Och det är så mysigt och härligt att jag nästan går av på mitten. Bägge älskar vi att måla, skriva, skulptera, ja skapa i alla olika former och uttryck. Och tillsammans kan vi alltid prata om pågående eller framtida projekt in i minsta detalj i timmar. Är det något som jag och Herr S är bra på så är det just att mysa med varandra i våra små projekt. Och jag hoppas innerligt att vi får behålla det när vi är gamla och grå. För det är våran styrka och limmet som alltid håller ihop oss även dom dagarna när man är kanske är lite sur och tvär. För vem kan gå och va sur på nån när man har det så gött i soffan.
I övermorgon ska vi ta en tur till stan och då ska jag passa på att slinka in på Panduro så jag kan köpa lite mer broderigarn till min tavla som fått ligga och vänta i brist på dom rätta färgerna.
Ska nog ta några bilder på mina egna alster nån dag också och slänga upp här. Man vet aldrig om det kanske kan inspirera någon som trillar in här och ser det att göra något fint till sig själv.

Kött & Potatis

Idag har vi haft en mycket trevlig dag. Herr S slutade tidigt och vi begav oss i hast till stan där vi mötte upp svärmor med sambo. Dagen till ära är det nämligen sambons födelsedag. Och i present önskade han sig en middag med oss på en trevlig restaurang. Så dom tog tåget 40 mil bara för att äta med oss. Sånt värmer i hjärtat otroligt. För när man fyller 73 år så är det kanon att man orkar vill och kan.
Men sådana människor är dom, min svärmor och hennes sambo. Osjälviska som alltid ställer upp. Och nej, det här säger jag inte bara för att jag vet att min svärmor läser min blogg. Utan det är vad jag tycker.
Lilla A har skött sig exemplariskt hela dan. Jag var lite orolig innan att hon skulle ställa till med kalabalik inne på restaurangen eftersom hon vägrade ta sin tupplur. Men som alltid så tog hon allt med ro och låg och ömsom sov, ömsom spanade på vad som hände runtomkring henne. Passade på att flörta in sig med en söt kille i 20 års åldern och hans tjej som inte kunde göra annat än smälta åt hennes charmiga leenden.
Nu längtar vi tills nästa gång vi ses igen. Trollungen vill ju lära känna sin farmor och bonusfarfar ordentligt och höra alla roliga historier som t ex den om Farmor och Herr S, när han var liten, gick ute i skogen och letade efter rumpnissar eller hur det egentligen låg till när farmor köpte tjejskridskor till Herr S och pojkskridskor till faster.

Mätt och belåten är jag fortfarande efter en god middag med en ännu godare dessert och cafe latte därpå. Det vart kött och potatis i olika former laget runt. För det är precis vad födelsedagsbarnet gillar. Och det är ju som så att när man fyller år ska man få äta precis det man själv tycker om. Men nästa gång som Svärmor är här, då ska hon få sushin som hon varit så nyfiken på. Det har vi lovat. Å va gott det ska bli.
I soffan sitter Herr S och ger Lilla A sina visdomsord inför kvällsmål och nattning: "Man får bara två uppsättning tänder så ta hand om dom... sen tycker jag du ska börja tänka på frisyrer... dom är viktiga. Har du funderat nåt på framtiden? Pensionspar å sådär... det sägs att det är viktiga grejer. Man kan inte räkna med att allt serveras här i livet.. det blir många skrapade knän.. livet e sånt.. upp och ner... jag önskar dig faktiskt lycka å väl även om du inte vill eller tror att du behöver tänka på det just nu."
Trollungens blick tillbaka är obetalbar. Typ; Ge dig farsan.

Farbror regerar!

80 mil uppåt i landet har jag två underbara brorsbarn. Den äldste fyller femton nästa månad. Och jag som faster har alltid varit otroligt stolt över att han trots att han är tonåring alltid har ringt sin faster för att snacka skit i en timma eller två och berätta vad som händer i hans liv med brudarna, hockeyn, dataspel och allt annat som en grabb i den åldern tycker är värt nåt i livet.

När han bröt handleden genom en brutal tackling i hockeyn i höstas var faster den första han ringde för att berätta om begivenheten med alla groteska benknakande detaljer. Jag trodde grabben var gipsad och klar. Men då visar det sig att han satt i bilen på g till Sundsvalls sjukhus och hade svinont. Trots det skrattade han och tog allt med ro. Det var ju en krigsskada värd att vara stolt över. Det var värre för hans lillasyster som paralyserad av skräck precis fått bevittna att hennes tuffe storebror inte alls var osårbar som hon trott.

Han älskar att göra små kortfilmer. Och som alla grabbar i hans generation så genomgick han en total Jackass-period för lite över ett år sedan. Då fick jag regelbundna uppdateringar genom kortfilmer där brorssonen bl a med snowboardens hjälp kraschar rätt in i en gran i extremt hög fart. Eller klassiskern där polarna står och pepprar honom full med paintballkulor och han efteråt med ett stort flin visar alla blåmärken han fått. För att inte glömma den gången han tyckte det var en bra idé att spänna fast sin skateboard till polarens trimmade moppe och lägga sig på mage på brädan. När sen polaren gasar iväg så ser man min härlige brorsson flyga likt en projektil i vid båge för att senare landa i ett vattenfyllt dike.
Grabben är kreativ som tusan även om jag inte alltid gillat hans inspirationskällor.

Men sen blev jag gravid. Under graviditeten var det inga problem. Hans enda kommentar var: "bara det är en kille... annars kan det va för min del", halvt på skämt halvt på allvar. Men sen kom hans tjejkusin till världen och han vet inte riktigt hur han ska hantera mig längre. Jag är ju inte en cool ung faster längre utan en MAMMA! Som tur är så hade hans faster den goda smaken att hitta rätt karl. För herr S är fortfarande den coolaste snubben som går i ett par flamesfärgade get-a-grips trots att han blivit farsa. Herr S pysslar nämligen med allt som grabben tycker är häftigt. Film film film.... data och tv-spel in absurdum OCH han har jaktlicens och hög kännedom inom vapen av alla slag. Kan det bli bättre.
Så igår kom samtalet som jag har väntat på. Brorssonen ringde. När jag frågade hur läget var fick jag till svar;

F: Jo.. bra... eeehhh har du Herr S där?
Jag: Nä han jobbar. Vill du inte snacka med mig då?
F: Nääää.. eller jo det kan, jag menar vill, jag väl.. eller näää... det va en grej asså. Men när kommer han hem? Då ringer jag senare då. Det gällde en grej liksom...

*RIDÅ*

Faster är kass.... LÄNGE LEVE FARBROR!!!

Reklaminslag:

För er som inte redan har upptäckt min svägerska så är det på tiden.
Jag har nämligen begåvats med en humoristisk och stundtals tänkvärd sådan som välsignar den annars många gånger meningslöst nerklottrade bloggvärlden (yours truly inkluderad) med roliga och tänkvärda inlägg.

Sen har hon även haft den goda smaken att utge sina betraktelser i bokform både en och två gånger.

Kika in till henne och läs så lovar jag att hon får en grå dag att bli i a f en färgton ljusare.

http://ufo-fiffi.blogspot.com/

Köp också hennes böcker här; www.domarharnu.se och www.gungbrada.se

Och när ni har gjort det så måste ni beställa en handmålad mugg från henne så ni kan avnjuta både böckerna och bloggarna på rätt sätt; www.fegus.se .
Det kära vänner och folk jag inte känner är vardagslyx. För det är i det lilla som det stora sker.

Min svägerska är typen som vågar vill och kan. Vi är mycket stolta över henne. Och tacksamma att Lilla A har en så fantasifull faster i sitt liv.

Ordningen är återställd

Så var jul, nyår och allt annat till enda. 2008 har varit ett fantastiskt men jobbigt år både fysiskt och psykiskt. Det jobbiga var graviditeten som jag först nu när den är över inser hur kämpigt det faktiskt var för mig. Jag är typen som när saker är jobbiga biter ihop och bara kör igenom. Och det var precis vad jag gjorde i väntan på lilla A. Men sen kom HON!!! Den mest fantastiska lilla varelse som jag inte ens i mina vildaste drömmar kunde fantisera ihop. Och då var det värt ALLT!
Märkligt hur det funkar egentligen. Moder Jord får MVG med oändligt antal guldstjärnor i kanten för sin design. Jag vet att 2009 kommer bli det bästa året hittills. För det är året som jag och Herr S får lov att vara och leva tillsammans med lilla A. Och upptäcka tillsammans med henne hur livet känns, luktar, låter och smakar.

Den fulländade skapelsen ligger nu och chillar i soffan brevid mig. Livet är ganska enkelt för henne. Allt serveras på momangen.
Jag undrar hur hon kommer att klampa igenom livet. För det är precis vad jag hoppas att hon gör. Klampar runt och tar för sig av allt som står henne till buds. Precis som när man är ute i sommarvärmen och himlens portar öppnar sig i ett totalt skyfall. Man fångar regndropparna med tungan och hoppar och klafsar runt i dom gigantiska vattenpölarna och livet leker.
Skräcken för mig vore om hon blev en sån som inte vågar.
En människa som tar alla omvägar och försiktigt tassar fram i rädsla för att bli lite blöt.

Jag lovar dig älskade Trollunge att jag kommer göra allt jag kan för att stötta dig så du fortsätter att vara lika stark och tuff som du redan är. Och lära dig att alltid titta på glaset med vatten som halvfullt istället för halvtomt. Livet blir så mycket roligare då.
Jag längtar tills första gången du och jag hoppar från den ena vattenpölen till den andra och skvätter vatten ÖVERALLT! Mmmm... din mamma är lite tokig. Men du får förlåta henne. För det ligger i hennes natur ;)

Sådär ja...

då var Lilla A uppe med buller och bång ;)

En stilla undran

Skinkan står i ugnen, revbenen gottar sig i sin marinad och Lilla A sover som en prinsessa i sängen. Undrar hur länge detta lugn får vara.....

Igår var en frusterande dag. Jag och lilla A tampades med alla stressade människor på Backaplan. Det verkade som om nästan alla hade noll julefrid i kroppen. Rena rama tagteam matchen att försöka kryssa förbi människor med extremt vassa armbågar som var helt inne i sin egna stressade värld. Både jag och lilla A blev frustrerade och bestämde oss för att lägga ner projektet efter en snabb mathandling på Coop. Vi har för första året någonsin lyckats med bedriften att handla alla julklappar redan i november. Alla utom en vill säga. Den från Lilla A till Herr S. Och det var därför vi gjorde vår mödosamma resa igår. Hoppas Herr S blir glad för sin present. Vi fick nästan slåss för den ;)

Idag blir det ytterligare en tripp till Backaplan för att fixa det sista till julbordet. Hälften ligger redan och frestar i kylskåpet. Skinkan köpte jag för ett par veckor sen i förebyggande syfte (hatar att stressa på jul). Så den skall plockas fram ur frysen idag så den hinner tina inför griljering imorgon. Sen är det bara janssons frestelse och lite kryddiga revben att tillaga. Resten är redo för uppläggning. Skööööööööönt.

Tänkte inhandla ett par tetrapack med bröstmjölksersättning och testa på lilla A också. Ska bli spännande att se vad hon kommer att tycka om den kulinariska virvelvinden. Det ända hon känner till nu är ju tutte. Å jösses va gott hon tycker att det är.

Hur kommer det sig...

...att Herr S alltid jobbar när det är en Will Ferrall special på tv. Detta styrker ännu än gång det faktum att vi måste köpa en inspelningsbar dvd.
Tänk va mysigt han och Trollungen hade haft här i soffan inbäddade i varma täcket med lite varm choklad och tonvis av havrekakor.

The Landlord by Will Ferrell

Back in business again and again

Tro det eller ej, men nu sitter jag här igen och bloggar. Finns inga ursäkter mer än att jag söpit bort lösenordet. Detta trots att jag inte rört en droppe alkohol sedan nyårsafton 2007. Något av en bedrift får man säga.
Har förstått att det är kutym att blogga när man är mammaledig. Och vem är jag att protestera mot denna sed. Däremot lider jag icke av någon form av hybris som jag sett på flera andra bloggar. Denna blog är en fis i rymden. Ingen brakare utan den där smygande sorten som man oftast inte har märkt förrän den är sedan länge borta. Endast en svag arom dröjer en stund för att sedan med en vindpust dö ut, utan att nödvändigtvis någon lagt märke till dess existens.

Så om du är en av få med extremt gott luktsinne som har sniffat dig ända hit till denna utkant av blogguniversum så tänkte jag att en liten roll-lista med alias vore på sin plats för att lättare kunna navigera i ditt läsande.

Fru Strömming - Yours truly
Herr S a.k.a Snutteplutten - Sambon och mitt livs kärlek
Lilla A a.k.a Trollungen - Världens goaste dotter

Detta är huvudrollsinnehavarna kan man säga. Sen följer en lång radda med allt möjligt löst folk. Men dom presenterar jag allt eftersom. Ger inga löften, men hoppas själv på att jag med denna comeback göra fler någorlunda vettiga inlägg.

hmmmmm.....

Min sambo sitter i tv-rummet och spelar Viva Pinata..... vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det... kändes på nåt sätt bättre när det va grisigt och blodigt än som nu, fluffigt och gulligt.
Vad skulle du själv göra om din snart 33-årige sambo satt uppkrupen i soffan med ett saligt leende och sa; "ÅÅååååååhhhh.... TITTA! Jag fick en bumblebuzz (eller nåt annat av dom där paper machie- djuren)... dom tycker jag är sötast!!!"
Ja ja...grabben e charmig helt klart! Och jag tror inte att han riskerar att förlora barnet inom sig de närmaste 50 åren.

HÄPP!

Här kommer lite dÿr-bilder för farbror TDA att titta på när han saknar oss som mest ;)

Det här är vårat senaste tillskott Hoppsan som är en långhårig hamster. Dÿrens konung Våfflan i ännu än fantastisk posé Kålle å Ada softar lite. Beda ligger nånstans och gömmer sig i sanden.

Världens sötaste Lakrits som börjar få samma hårfärg som farbror TDA

Kamakaziepiloterna Pepzi & Max

Errol & Nemi dansar loss

Back in business eller nåt...
Tröttnade ett tag på bloggandet men fick helt plötsligt lite vind i seglen och kände att en blogg eller två kunde vara på sin plats. Inte för att jag har nått vettigt att säga... men ändå.

Mår förträffligt bra idag TROTS att jag befinner mig på jobbet. Kan bero på att jag haft en väldigt avkopplande helg med bara lille bubben och dÿren som sällskap. PERFEKT! Även om man inte fick gjort en bråkdel av allt det man skulle önska.
Men ibland är det viktigaste att bara få sitta uppkrupen i soffan med bubben och snacka skit och framtida drömmar.

Han är bra på det Strömmingen... drömmar alltså. Nyklippt är han också. Lite väl korthårig för min smak, men han ville ha det så. Och jag är inte något annat än hans ödmjukaste slav som uppfyller hans minsta önskning.

Tjingeling for now!

Alldeles underbart.....

sitter och dagdrömmer mig bort till en dag utan något att göra... en dag för bara mig där det inte skall städas, dammas, plockas i och ur diskmaskinen.. ingen hund att passa... ingen gäst... eller matlagning.. bara jag och viftandet på tårna i ljuv harmoni kanske med ett glas vin i tassen....

Jag säger som Askungen... det hade varit alldeles... alldeles.. underbart!

Skryter lite bara ....

Känner bara för att skryta lite med vilken begåvad sambo jag har. Han besitter ett tålamod och en förmåga att skapa fantastiska detaljarbeten som få skulle ens våga ge sig i kast med. I´m a big fan även om jag inte gillar skräckisgubbar alla gånger, för dom skrämmer mig ;)

Denna zombiegubben gjorde Bubben till TDA i present. Här är den på bild i ofärdigt skick. Men man kanske skulle kunna fjäska med TDA om han kunde tänka sig att plåta och skicka bilden till oss så Bubben kan slänga upp den på sin nya favvosida ;)

www.conceptart.org

Darkness

Det finns saker.....

som man inte kan förklara.

En av dom är min helt absurda rädsla för tv-profilen Lars Adaktusson.

Jag har ingen aning var den kommer ifrån men det är något med hans efternamn som skakar mig i mina grundvalar likt en riktigt jobbig skräckfilm som inte vill försvinna ur huvudet kl. 3 på natten när man tror att Jason bor under sängen.... fast i mitt fall så är det Adaktusson som ligger där och väser.

Friterade katten

Har du sett det lilla inlägget i en blogg om att alla kvinnor som snusar bör sättas i fängelse? *ASG*
Fick mig en riktigt skrattanfall när jag såg dig framför mig skakandes galler... hiihi
Frågan är bara hur mycket du hade njutit och hur många BIATCHES du hade haft efter en vecka.
Det är nästan så att du i s f måste börja lägga in även en tredje portion samtidigt bara så att polisen ser det bättre.

Liberalism - inte ett skällsord

På förekommen anledning känner jag mig manad att tydliggöra detta ord som ibland till både höger och vänster kastas omkring som vore det likställt med fallanger som nasism och fascism. Time to set thing straight lixsom!

"Liberalismen är det ursprungliga namnet på tanken om individens rättigheter och marknadens frihet. Den klassiska liberalen menar att människor har rätt att tänka, agera och handla fritt så länge hon inte använder tvång mot andra. På 16-, 17- och 1800-talen verkade liberaler - som The Levellers, John Locke, Adam Smith, Thomas Jefferson, Richard Cobden, Herbert Spencer och Frederic Bastiat - emot en despotisk statsmakt och en genomreglerad ekonomi. Deras kamp mot konservatismens privilegiesamhälle fick starkt genomslag och förändrade vår civilisation. Den amerikanska revolutionen 1776 byggde på liberala principer (och de sanna liberalerna bekämpade även slaveriet) och i Europa ledde argumentationen till avregleringar och frihandel som banade väg för industrialisering och oöverträffad välståndsökning. Samtidigt moderniserades även Sverige tack vare liberaler som Anders Chydenius, Lars-Johan Hierta och J A Gripenstedt.

1900-talet blev emellertid ett förlorat århundrade för liberalismen. Statens makt växte genom ideologier som nazism, kommunism, socialism och välfärdsetatism. De liberala idéerna föll i glömska, och i stor enighet byggdes socialstater upp. Men fascismen avslöjades, östkommunismen bröt samman av sig själv och de västerländska välfärdsstaterna uppvisar just nu både sin moraliska och ekonomiska bankrutt. Samtidigt har de liberala idéerna återupplivats av tänkare som Ayn Rand, Ludwig von Mises, Friedrich Hayek, Milton Friedman, Robert Nozick och Karl Popper."

Denna text är tagen från denna hemsida som jag tycker reder ut begreppen ganska så väl. Finns även en hel del historia kring dom stora tänkarna som intressant läsning: http://www.liberalismen.com/

Pösmunken Persson

Såg del 2 av den s k dokumentären om Göran Persson igår. Borde egentligen hetat "Tales from the Crypt" eller nåt.
Helt otroligt att vi i Sverige lät honom styra och ställa i TIO ÅR!
Ja menar karl har ju inte alla hästar i stallet. Att sitta på sitt feta arsle som statsman och snacka skit om kollegor och motståndare till höger och vänster som värsta fjortisen med byxångest.
Man blir ju helt beklämd.
På en tillställning jag bevistade en gång så hörde jag en högt uppsatt partikamrat till G.P säga inför valet att det va helt befängt egentligen att
"vanligt folk" skulle gå och rösta fram vem som skulle leda Sverige då "vanligt folk" inte har nån aning om vad som är bäst för dom och hellre borde överlåta det helt och hållet till dom politiker (läs sossar) som vet.
Och där som i ett nötskal förstår man varför en sån som Persson kunde segla upp till makten och bibehålla den i så många år när hela den politiska sfären är överbefolkad av blandade nötter.

Men ett stort grattis till alla sossar att ni blev av med honom... för hellre en Toblerone hit och dit än en mytoman med storhetsvansinne.

VÅREN ÄR HÄR!

(utsikten från mitt jobb)

Ta ett djupt andetag och andas in..... mmmmm..... känner ni våren i luften?

Det gjorde i a f jag igår när jag va uppe på torget för att hämta vårt efterlängtade modem. Fåglarna kvittrade och solen sken.

Å vad gjorde tant Strömming då tror ni? Gick till ett av mina favoritställen, Blomsterriket. Köpte en minipåsklilja och några penséer och satte i en kruka utanför vår ytterdörr. Lite påskris med fjädrar i en vas i rummet. Och en heeeeeeelt fantastiskt vacker pelargon i andra fönstret. Sen köpte jag lite blomsterfrön och jord.

Å vad tror ni sambon sa när han kom hem? Ingenting, för han såg dom inte :( Ja se karlar. Han sa att han ser inte blommor när jag ställde mig och peka ut dom för honom. Det gjorde mig allt lite vanckelmodig om jag verkligen ska engagera mig i att smycka trädgården eftersom han inte ser det. Men idag har jag nya fräscha tankar om planteringen. Det må va hänt att han inte lägger märke till dom. Men jag njuter av blomsterprakt åtminstånde.Och älskar att stå med fingrarna och gojsa i jorden.

Näst nästa vecka får vi ett sprillans nytt växthus. Och när det är färdigmonterat kära läsare så ska jag ställa mig och skrika "VÅREN ÄR ÄNTLIGEN HÄÄÄÄÄR" som den äkta häxa jag är.

JAG ÄLSKAR MIN SAMBO!

....och för att visa hur mycket så lägger jag här upp en bild på två gigantiska statyer helt gjorda av CHEEEEEZZZZE BALLS!

PUSS MIN ÄLSKADE