Skååååååååååål - håll i er - lååååång inlägg

Vilken oförskämt trevlig dag i all sin enkelhet. Förutom bus, mys och kladd med mat så har jag haft en telefondag. Lustigt det där. Jag är ingen telefonmänniska utan för det mesta när jag ringer så är det något jag vill ha reda på. Kort och snabbt. Tycker nämligen bättre om att prata med nära och kära öga mot öga istället för genom en lur. Men sen kommer såna här dagar. Då man både får samtal och ringer samtal för att kolla hur folk mår. Och tiden bara rinner iväg.

Idag har Svärmor och SunnyBunn ringt samt jag ringde Gudmor som fick gå från jobbet och har feber för att kolla om hon fortfarande har nån puls. Det hade hon som tur va. Och inget ville hon ha köpt hem heller surkärringen ;P.

Alla mår bra och alla vill träffa oss och umgås snarast. Då blir man liksom glad. Att folk gillar en.

Har spikat in en liten vindejt med SunnyBunn till på lördag. ÄNTLIGEN! Jag ska ha minst två dagens OCH sitta i solen på uteservering. Sen får hon la bära hem mig. Och med tanke på hennes späda storlek så får vi alla önska henne lycka till med det projektet.

SunnyBunn och jag var ett riktigt radarpar förr i världen på Göteborgs alla uteserveringar. Två vintörstande och marlborobolmande pirayor som hade en åsikt om allt och alla, hehe. Jösses va kul vi har haft och vad ofta jag har burit runt på henne. För efter ca två glas så tar den finska sisun i den lilla kroppen slut. Hon är helt klart billig i drift. Men det har aldrig hindrat henne från att försöka sig på att dricka i takt med mig.

Några exempel av tusen;

Min 25 års dag. Den snälla SunnyBunn kidnappar mig och bjuder mig på rockkonsert på Trägårn där hon insisterar på att bjuda och beställa diverse shots som hon vet att jag gillar. Två låtar in på konserten får jag ta henne om livet och slänga upp henne på axel och kånka ut henne för frisk luft och en crispy chicken på Burger King, där hon som vanligt redogör i ett par timmar hur go jag är och hur superb chrispy chicken med jalapenoost som tillbehör är som måltid. Sätter sedan finskan i en taxi där jag känner chaffören så jag vet att hon kommer hem ordentligt. Själv fick jag ingen taxi på över en timma.

En "stilla" afterwork som spårar ur för ett gäng år sen;

Jag, SunnyBunn och Smarre + diverse annat löst folk befinner oss på ett av SunnyBunn´s favoritvattenhåll. Närmare bestämt Babar. Hon kommer i kontakt med två tvättäkta engelsmän och i sitt redan då rätt överförfriskade tillstånd så ställer hon sig och skryter om mig. "Gissa va hon kommer ifrån.... GISSA!!! Gissar ni fel är ni skyldig henne vodka/lime. Kom igen nu!!! Säg nåt då så dom kan gissa!!!." Jag hälsar, dom gissar Liverpool, Manchester och diverse andra städer i England. Sunnýbunn gör en perfekt imitation av Brasse "FEL FEL FEL! Ni kan aldrig gissa, MUAHAHAHAHAAA! " Sex omgångar av 6:or Vodka/Lime senare (det var happy hour så i själva verket 12 st! Vet att jag gav bort 2 men resten drack jag själv!) får jag hala upp mitt pass för att bekräfta att ja jag är en riktig "viking". Hur i helskutta jag fortfarande var så med i matchen har jag ingen förklaring till mer än att bartendern på Babar måste ha spätt ut mina drinkar. Något som är högst otroligt eftersom en bartender ALDRIG snålar mot en annan bartender. Det är en hederskod likt den att tjuvar aldrig tjallar på varandra.

Kvällen fortsätter på Parkalainen där SunnyBunn skäller ut en ung bartender efter noter för att han inte kan göra en Pisco Sour och förklarar för alla som står i närheten att Göteborgs bästa bartender är i huset (enligt henne skulle det vara jag för ingen annan kan göra en perfekt Tom Collins som är hennes favorit) Jag ber, lätt skamsen, bartendern och alla runt omkring om ursäkt. Tar ännu en vodka/lime och beställer i smyg en Virgin Collins till finskan som jag påstår är en äkta. Hon suger i sig och ler nöjd som en liten flicka på julaftonsmorgon. Sen spenderar jag dom närmaste 45 minuterna med SunnyBunn under armen då jag försöker leta rätt på den minst lika radiostyrda Smarre som bara gått upp i rök under tiden. Finner henne tillslut sittandes ute i garderoben där hon beklagar sig för ett par pojkvalpar som ivrigt lyssnar med huvudena på sned hur synd det är om henne eftersom hennes vänner bara lämnat henne. Vi står två meter framför henne i tio minuter och lyssnar på hennes mycket välutvecklade klagosång samtidigt som vi vinkar.

Med SunnyBunn under högerarmen och Smarre under vänster armen släpar jag ut dom (tur att dom är så petita bägge två) efter svansar pojkvalparna som vägrar fatta mina tydliga vinkar om att kvällen är över. Så förutom mina två snörfulla flickor får jag sällskap av två osnutna chalmerister inne på Tintin för nattamat. Vid det laget är jag märkligt nog spik nykter och springer runt och fixar mat/bestick/dryck och haklappar åt mina flickor som bara ler som två små får och slafsar i sig nöjt.

Min 28 års dag bestämde sig FinskaSunnyBunn och PolskaGudmor att nu jävlar var det slutlekt, Danskan (jag) skulle supas under bordet. Shotrace och bubbel på Diamond Dogs. Resultat ca fem timmar senare; Polacken och Finskan trillar samtidigt av barstolarna i ett tafatt försök att hålla uppe varandra. Jag beställde in en runda till som jag fick dricka helt själv. Styr sedan damerna med fast hand mot SunnyBunns alltid lika älskade crispy chicken på Burger King. Där förutom en föreläsning om crispy chicken det serveras en bitter disskution med mååånga fula ord om hur Polskan och Finskan skall lyckas försätta Danskan i koma nästa gång... för då jävlar ska kärringen däcka!

Nu på lördag är det första gången på över 10 år som finskan har en sportlig chans att leda danskan rätt in i fördärvet. Det är egentligen inte ens en match. Jag kastar in den röd/vita handduken och erkänner mig besegrad redan nu ;)

Efter detta vääääldigt långa inlägg längst minnenas aveny så fick jag en klockren idé. Till finskans 40 års dag (har över fem år på mig) så skall jag ta mig tusan skriva en bok som heter "Fyllor jag minns - men inte du" .