Morrn!

Stråååååååålande solsken! Visst är det underbart. Ju äldre jag blir desto mer njuter jag av när våren gör sitt intåg.
Sitter här och tittar mig omkring i hemmet med en uppgiven suck. För enda nackdelen med solen underbara strålar är att den avslöjar varenda liten skavank och dammkorn. Jag som gick här igår och drog med trasan och dammsög. Jag var inte direkt överambitiös i o f s, men våttorkade ändå grundligt trodde jag. Fast nu känner jag bara att jag vill börja om från början.. Göra om, göra rätt. Men det ska jag inte.

För det kommer ändå inte bli någon skillnad. Problemet med mig är att jag har en liten gapig pedant boende i min hjärna som aldrig blir riktigt nöjd. Varför detta är ett problem beror på att jag i hjärtat är en flummig, lätt förvirrad konstnärssjäl som bara älskar att lalla runt och snöa in på nåt helt oväsentligt projekt eller mitt alltid lika älskade viftande på tårna samtidigt som jag fnular på en eller annan märklig idé. Det i kombination med att jag lever tillsammans med en likasinnad konstnärssjäl, en bebis som älskar att slabba samt 33 husdjur som dräller ner lika fort som man gjort fint för dom är inte den bästa.
Pedanten står och stampar jämfota i raseri. Konstnärssjälen däremot tycker livet e smutt som f-n när det ligger färger och penslar utströdda framför sig blandat med diverse andra verktyg, pärlor och i mitten av hela röran tronar det en nypåfylld kaffekopp. Dom där två avskyr varandra som pesten. Och jag gör mitt bästa för att få dom att leva i harmoni. Men det är svårt eftersom jag alltid till slut kastar in disktrasan och ställer mig på konstnärsjälens sida i en fajt.
För hur jag än gör så blir ju den där pedanten aldrig nöjd ändå. Medans konstnärssjälen tycker att livet är vacker och underbart när det är lite skavanker.
Men man får ändå vara tacksam mot pedanten. För utan den hade jag och min stora lilla familj drunknat och varit tvunga att ringa ett akutsamtal till dom där "Rent hus"-damerna. Det programmet är väldigt bra för mig. För det sätter livet i perspektiv. Tänk om man hade det så som dom deltagarna har det... blääääähhhh.. Lika bra att bränna ner skiten och börja om från början säger jag. För att totalt grotta in sig i skit tar ju död på både livslust och kreativitet.

Nu är det dags för en dusch tror jag. Vi får nämligen stort och celebert besök idag i det Strömhska Palatset. Hoppas och tror på en skittrevlig dag helt enkelt.