Café-apan

Mjölken är slut så det blir inget kaffe just nu. Men däremot sitter jag med ett glas fullproppat av antioxidanter enligt förpackningen. Låter farligt men dom säger att det är bra för kroppen. Gott är det i alla fall.
Så vad var det jag skulle berätta om besöket i stan. Ja just ja...

Hela familjen Strömming gled in på ett nästan folktomt Café Kosmos i fredags. För att vi vuxna skulle kunna avnjuta en go fika inomhus som en liten mysig paus i promenaden på stan.
Där möts man av en blond snorkfröken... ni vet typen som alltid måste hävda sig och antagligen ser sig själv som något av en chef över dom andra som jobbar där även om ingen någonsin gett henne en gnutta till anledning att tro det.
Vi tog ett bord där det inte satt någon i närheten och där förbipasserare med lätthet skulle kunne gå utan att vi med barnvagn stoppa upp. Det var nästan en meter mellan vagnen och närmaste stolpe.
När jag går fram till disken för att beställa tittar snorkfröken med sin snorkiga blick på vår vagn och säger: "Ni får nog flytta på den där.. den står ivägen och stoppar upp dom som ska förbi."
Jag svarar vänligt att det är rejält med plats, men visst, har hon några andra förslag så flyttar vi gärna dit.
"Nu är det ju det med brandsäkerhet ska du veta (följt av en blick full av avsmak inför småbarnsföräldrar) Och förresten så är det inte tillåtet att ha barnvagnen med sig in här."
Jag: "Jasså det va nåt nytt" (Har själv varit där med vänner och deras bebisar hur många gånger som helst utan att det varit ett problem.)
Snorkfröken: "Ja men så är det faktiskt, men låt gå för den här gången då *suck*suck*snörp*snörp*"
Jag: "Gör inget undantag för vår skull. Vi kan gå...."
Snorkfröken: *suck* "Det behöver ni inte...ni FÅR fika här *snörp*"
Jag: "Tack men nej tack! Vi går någon annanstans för en trevlig fika... det är INGA problem alls."
Och med dom orden marscherade familjen Strömming ut ur Café Kosmos för att aldrig mer sätta sin fot där igen.
För det handlar inte om vad man får eller inte får. Ett barnvagnsförbud kan jag med största lätthet hantera. Vad Kosmos personal däremot behöver är en servicekurs. Det är inte vad man säger utan HUR man säger det. Och ett tips till dom för att slippa oss jobbiga och "äckliga" mammor och pappor med våra ännu "äckligare" bebisar är att sätta upp en skylt på dörren där det står "inga barnvagnar tillåta". Och sen kan dom sitta och titta på nästa årsrapport och fundera på varför försäljningen minskat så drastiskt.

Om ni undrar så fick vi våran fika ändå för vi gick direkt till PourBon. Där fick vi service med många leenden och t o m komplimanger om vilken fin vagn vi hade. Tack till er för en perfekt och med kärlek tillredd och serverad CafeLatte och salamibaugette. Och Herr S wienerbröd var tydligen i toppklass. Vi kommer igen!

Det var en kortlivad seger.... men jag hann ändå få gjort nästan allt jag skrev... hehe. Och än har hon inte luftat stämbanden utan ligger här med sin älskade kanin och ömsom gnyr ömsom smaskar.
Ber att få återkomma med mer matnyttigt senare när gubben kommit hem från jobbet. Tjing!

YEEEES!

Segern är vår, Segern är vår... Vi har vunnit SEGER ÄR VÅÅÅÅR!
*segerdans*

Lite så känns det nu när Lilla A äntligen kastat in handduken och somnat. Missförstå mig rätt. Hon har faktiskt varit jättego idag också. Vi har varit inne en sväng på Backaplan och handlat matnyttiga grejer. Men när vi sen kom hem så var inget rätt i Lilla A´s värld. Samma sak var det igår eftermiddag/kväll när vi kom hem. Men på det stora hela så är hon fortfarande världens snällaste. Och hennes utbrott sen hon kom hem från Östra kan räknas på mina fingrar om jag tar hjälp några gånger av ett par tår. Dagarna som mammaledig blir ändå aldrig som man har tänkt sig. Och det är mycket av deras charm. Att man får ta saker som dom kommer. Lilla A är the big boss numera.
Det enda som fått stryka på foten är just bloggandet. Som alltid när vi snackar om Lagen Om Allts Jävlighet, så har jag haft en himla massa uppslag till saker jag vill skriva om. Och får man då inte ner det på en gång så försvinner det upp i luften. Men det kommer många fler tillfällen andra dagar. Och vem vet. Den här tuppluren kanske håller i sig ett tag. Men för stunden så behöver jag en toapaus, brygga kaffe och plocka ur diskmaskinen samt utfodra diverse djur. Glamour rakt igenom ;)

Puh!

Inga andningspauser idag. Lilla A är inte på humör för det just nu. Så jag hoppas att jag får en lugn stund snart... men just nu kallar Trollungen.

Upp upp och ivääääääääg

Lillan är nybytt och uppsnofsad med vita kalasbyxor med ankstjärt och sin söta svart/rosa velourklänning. Nu är det bara mamma och pappa som skall dricka upp kaffet och hoppa ur mysbyxorna innan det bär iväg in till den stora staden.

Idag är en stor dag för Herr S. Han skall nämligen in och snacka och boka tid med sin tatuerare om en jättecover-up på sin vänstra överarm som han har skissat och längtat såååå efter. Det ska bli en mohäffadrake som omfamnar Lilla A´s namn som svävar i ett moln.

Och med tanke på att jag har något av en fetisch när det kommer till tatuerade mansarmar så är det inte mig emot. Däremot ska det bli skönt när den är klar. Jag har stött och blött samt målat vinklar och vrår medels tuschpenna på min älskades arm för att disskutera fram vad som blir optimalt så nu vill jag att det blir gjort så vi kan snacka om annat ;)
Jag har själv långt framskridna planer på två tatueringar.... men jag vill droppa ett gäng graviditetskilon först.

Jag och Lilla A har ett helt annat syfte med dagen. Vi ska SHOPPA!!! Jag behöver en ny baddräkt för på söndag ska vi på första babysimslektionen. Och jag vill inte se ut som packad kassler. Efter det är gjort ska vi bara shoppa efter roliga grejer till Trollungen och kanske liiiiite skoj till hennes mor. Sen ser jag framemot en riktigt god och gigantisk café latte. Och skall passa på att köpa hem sushi till kvällsmat. MUMS! Blev så sjukt sugen på det när jag skrev om det häromdan.

Följ min blogg med bloglovin

Då är det klippt

Efter mycket tjöt från min sida så verkar det som om min bättre hälft kastat in handduken och resignerat.. eller så är det i själva verket så att han fått tillbaka suget efter han läst här på min lilla blogg. Hur som haver så har Herr S knytit skorna och bestämt sig för att damma av sin blogg också.
Och han skriver både tänkvärt och humoristiskt. Så om du har hittat hit och läst så kan du, om du har lust, även klicka dig dit.
Jag ser personligen väldigt mycket framemot att se vad han har att säga. Antagligen kommer han att passa på att göra sin röst hörd och tillrättalägga mig några gånger. Men jag är redo! Kom an bara. Heja Snutteplutten!

Följ min blogg med bloglovin

V Day

För Lilla A började dagen på ett allt annat en tillfredställande vis. 9.00 hade vi tid uppe hos våran bvc-sköterska Ann. Lilla A gillar Ann för hon är alltid så snäll och rar. Men idag tyckte Lilla A att hon var allt annat än trevlig.
Det var nämligen dags för Lilla A´s första vaccinering. En spruta i vardera ben fick lillan ta innan vi var klara. Och arg blev hon. Men som med allt i hennes värld så gick ilskan över fort för det hängde en rolig bläckfisk i taket som lät vackert. Då har man faktiskt inte tid att vara arg.
Efter en sådan morgon känner både jag och Trollungen att det inte är läge för några extravaganta utflykter. Det är ju inte helt ovanligt att barn kan få extremt hög feber efter dessa sprutor. Så denna dag blir det bara gos och mys.
Och vad är då bättre än lilla A´s absoluta favvisgrejer. Hon halvsitter hos mig i soffan nu med bägge två. Dödskallenappen och kaninskallran. Det lustiga är att det är presenter som hon fått från en och samma person. Det bevisar att vi helt uppenbart klockat in rätt Gudmor till henne. En som VET vad Lilla A gillar och fixar det åt henne. Just nu finns det inget bättre än att sitta här och jollra med nappen i munnen samtidigt som hon försöker få in ett av dom långa prassliga kaninöronen som redan är dyblöta av allt dregel. Livskvalité enligt Trollungen.
Tack Gudmor för att du är den du är OCH för att du har sån god smak när det kommer till shopping ;)

Jorden anropar....

Dagens mest överraskande samtal:

*pip* *pip* *sprak* *sprak*

-Halloj, någon där!? Vi testar den här kanalen. Är det någon där? kom...

- Ehhh... hej jag är här... kom?

- Jamen hej va kul! Vi sitter här i en luftballong över hisingen och tänkte bara testa om det var någon där. Var har vi hamnat? kom

- Ni är i min babyvakt. kom

-Va sa du sa du??? kom

- Ni kommer från min babyvakt kom

- Nämen va trevligt. Ja häruppe är vi och cirklar över er. Vi ville bara se om det var nån som kunde höra oss. kom

- Ja jag hör er. Ni har valt en fin dag för luftballong. Solen skiner gött idag. kom

- Ja... eller nej. Helt ärligt så är det förjävla kallt här. Vet inte om vi orkar vara uppe så länge till. Men det va sköj att du hörde oss i a f. För vi trodde inte det skulle funka. Du får ha en himla go dag! Hej hej!

- detsamma... hej hej

Å så klagar vissa mammor på att dom känner sig lite isolerade när dom går hemma.
Dagens tips; skaffa en babyvakt och knyt nya kontakter.

Så sitter du på hisingesidan och ser en luftballong sväva förbi. Vinka åt honom... vem vet.. det kanske är min nya kompis som är ute på äventyr.

Soffmys

Då har Trollmor lagt sin Trollunge till sängs och hon sussar så söt efter några med whiskeyröst framkvästa skrovlingar av o-aj-aj-aj-aj buff. Jag behövde inte ens binda fast henne i svansen. Hon har ingen sådan i o f s... skulle väl vara den där stackars lilla tofsen av hockeyfrilla-liknande frisyr som börjar ta form bak i nacken på henne. Som vakt har hon sin alldeles egna drake, Våfflan, som ligger på högsta hyllan i sitt terrarium i sovrummet och kisar ner på henne med ett halvöppet öga. Våfflan har koll. Det känns tryggt.

Så nu har herr S och jag soffan helt för oss själva. Och det är det här jag älskar med OSS. Brevid mig sitter en mycket koncentrerad herre och pysslar med sitt senaste projekt som ni kan se på bilden ovan. Ett av herr S skulpterat goblinansikte som nu får färg. För det är såhär vi är. Ett pyssligt par som pysslar. Och det är så mysigt och härligt att jag nästan går av på mitten. Bägge älskar vi att måla, skriva, skulptera, ja skapa i alla olika former och uttryck. Och tillsammans kan vi alltid prata om pågående eller framtida projekt in i minsta detalj i timmar. Är det något som jag och Herr S är bra på så är det just att mysa med varandra i våra små projekt. Och jag hoppas innerligt att vi får behålla det när vi är gamla och grå. För det är våran styrka och limmet som alltid håller ihop oss även dom dagarna när man är kanske är lite sur och tvär. För vem kan gå och va sur på nån när man har det så gött i soffan.
I övermorgon ska vi ta en tur till stan och då ska jag passa på att slinka in på Panduro så jag kan köpa lite mer broderigarn till min tavla som fått ligga och vänta i brist på dom rätta färgerna.
Ska nog ta några bilder på mina egna alster nån dag också och slänga upp här. Man vet aldrig om det kanske kan inspirera någon som trillar in här och ser det att göra något fint till sig själv.

Kött & Potatis

Idag har vi haft en mycket trevlig dag. Herr S slutade tidigt och vi begav oss i hast till stan där vi mötte upp svärmor med sambo. Dagen till ära är det nämligen sambons födelsedag. Och i present önskade han sig en middag med oss på en trevlig restaurang. Så dom tog tåget 40 mil bara för att äta med oss. Sånt värmer i hjärtat otroligt. För när man fyller 73 år så är det kanon att man orkar vill och kan.
Men sådana människor är dom, min svärmor och hennes sambo. Osjälviska som alltid ställer upp. Och nej, det här säger jag inte bara för att jag vet att min svärmor läser min blogg. Utan det är vad jag tycker.
Lilla A har skött sig exemplariskt hela dan. Jag var lite orolig innan att hon skulle ställa till med kalabalik inne på restaurangen eftersom hon vägrade ta sin tupplur. Men som alltid så tog hon allt med ro och låg och ömsom sov, ömsom spanade på vad som hände runtomkring henne. Passade på att flörta in sig med en söt kille i 20 års åldern och hans tjej som inte kunde göra annat än smälta åt hennes charmiga leenden.
Nu längtar vi tills nästa gång vi ses igen. Trollungen vill ju lära känna sin farmor och bonusfarfar ordentligt och höra alla roliga historier som t ex den om Farmor och Herr S, när han var liten, gick ute i skogen och letade efter rumpnissar eller hur det egentligen låg till när farmor köpte tjejskridskor till Herr S och pojkskridskor till faster.

Mätt och belåten är jag fortfarande efter en god middag med en ännu godare dessert och cafe latte därpå. Det vart kött och potatis i olika former laget runt. För det är precis vad födelsedagsbarnet gillar. Och det är ju som så att när man fyller år ska man få äta precis det man själv tycker om. Men nästa gång som Svärmor är här, då ska hon få sushin som hon varit så nyfiken på. Det har vi lovat. Å va gott det ska bli.
I soffan sitter Herr S och ger Lilla A sina visdomsord inför kvällsmål och nattning: "Man får bara två uppsättning tänder så ta hand om dom... sen tycker jag du ska börja tänka på frisyrer... dom är viktiga. Har du funderat nåt på framtiden? Pensionspar å sådär... det sägs att det är viktiga grejer. Man kan inte räkna med att allt serveras här i livet.. det blir många skrapade knän.. livet e sånt.. upp och ner... jag önskar dig faktiskt lycka å väl även om du inte vill eller tror att du behöver tänka på det just nu."
Trollungens blick tillbaka är obetalbar. Typ; Ge dig farsan.

Farbror regerar!

80 mil uppåt i landet har jag två underbara brorsbarn. Den äldste fyller femton nästa månad. Och jag som faster har alltid varit otroligt stolt över att han trots att han är tonåring alltid har ringt sin faster för att snacka skit i en timma eller två och berätta vad som händer i hans liv med brudarna, hockeyn, dataspel och allt annat som en grabb i den åldern tycker är värt nåt i livet.

När han bröt handleden genom en brutal tackling i hockeyn i höstas var faster den första han ringde för att berätta om begivenheten med alla groteska benknakande detaljer. Jag trodde grabben var gipsad och klar. Men då visar det sig att han satt i bilen på g till Sundsvalls sjukhus och hade svinont. Trots det skrattade han och tog allt med ro. Det var ju en krigsskada värd att vara stolt över. Det var värre för hans lillasyster som paralyserad av skräck precis fått bevittna att hennes tuffe storebror inte alls var osårbar som hon trott.

Han älskar att göra små kortfilmer. Och som alla grabbar i hans generation så genomgick han en total Jackass-period för lite över ett år sedan. Då fick jag regelbundna uppdateringar genom kortfilmer där brorssonen bl a med snowboardens hjälp kraschar rätt in i en gran i extremt hög fart. Eller klassiskern där polarna står och pepprar honom full med paintballkulor och han efteråt med ett stort flin visar alla blåmärken han fått. För att inte glömma den gången han tyckte det var en bra idé att spänna fast sin skateboard till polarens trimmade moppe och lägga sig på mage på brädan. När sen polaren gasar iväg så ser man min härlige brorsson flyga likt en projektil i vid båge för att senare landa i ett vattenfyllt dike.
Grabben är kreativ som tusan även om jag inte alltid gillat hans inspirationskällor.

Men sen blev jag gravid. Under graviditeten var det inga problem. Hans enda kommentar var: "bara det är en kille... annars kan det va för min del", halvt på skämt halvt på allvar. Men sen kom hans tjejkusin till världen och han vet inte riktigt hur han ska hantera mig längre. Jag är ju inte en cool ung faster längre utan en MAMMA! Som tur är så hade hans faster den goda smaken att hitta rätt karl. För herr S är fortfarande den coolaste snubben som går i ett par flamesfärgade get-a-grips trots att han blivit farsa. Herr S pysslar nämligen med allt som grabben tycker är häftigt. Film film film.... data och tv-spel in absurdum OCH han har jaktlicens och hög kännedom inom vapen av alla slag. Kan det bli bättre.
Så igår kom samtalet som jag har väntat på. Brorssonen ringde. När jag frågade hur läget var fick jag till svar;

F: Jo.. bra... eeehhh har du Herr S där?
Jag: Nä han jobbar. Vill du inte snacka med mig då?
F: Nääää.. eller jo det kan, jag menar vill, jag väl.. eller näää... det va en grej asså. Men när kommer han hem? Då ringer jag senare då. Det gällde en grej liksom...

*RIDÅ*

Faster är kass.... LÄNGE LEVE FARBROR!!!

Reklaminslag:

För er som inte redan har upptäckt min svägerska så är det på tiden.
Jag har nämligen begåvats med en humoristisk och stundtals tänkvärd sådan som välsignar den annars många gånger meningslöst nerklottrade bloggvärlden (yours truly inkluderad) med roliga och tänkvärda inlägg.

Sen har hon även haft den goda smaken att utge sina betraktelser i bokform både en och två gånger.

Kika in till henne och läs så lovar jag att hon får en grå dag att bli i a f en färgton ljusare.

http://ufo-fiffi.blogspot.com/

Köp också hennes böcker här; www.domarharnu.se och www.gungbrada.se

Och när ni har gjort det så måste ni beställa en handmålad mugg från henne så ni kan avnjuta både böckerna och bloggarna på rätt sätt; www.fegus.se .
Det kära vänner och folk jag inte känner är vardagslyx. För det är i det lilla som det stora sker.

Min svägerska är typen som vågar vill och kan. Vi är mycket stolta över henne. Och tacksamma att Lilla A har en så fantasifull faster i sitt liv.

Ordningen är återställd

Så var jul, nyår och allt annat till enda. 2008 har varit ett fantastiskt men jobbigt år både fysiskt och psykiskt. Det jobbiga var graviditeten som jag först nu när den är över inser hur kämpigt det faktiskt var för mig. Jag är typen som när saker är jobbiga biter ihop och bara kör igenom. Och det var precis vad jag gjorde i väntan på lilla A. Men sen kom HON!!! Den mest fantastiska lilla varelse som jag inte ens i mina vildaste drömmar kunde fantisera ihop. Och då var det värt ALLT!
Märkligt hur det funkar egentligen. Moder Jord får MVG med oändligt antal guldstjärnor i kanten för sin design. Jag vet att 2009 kommer bli det bästa året hittills. För det är året som jag och Herr S får lov att vara och leva tillsammans med lilla A. Och upptäcka tillsammans med henne hur livet känns, luktar, låter och smakar.

Den fulländade skapelsen ligger nu och chillar i soffan brevid mig. Livet är ganska enkelt för henne. Allt serveras på momangen.
Jag undrar hur hon kommer att klampa igenom livet. För det är precis vad jag hoppas att hon gör. Klampar runt och tar för sig av allt som står henne till buds. Precis som när man är ute i sommarvärmen och himlens portar öppnar sig i ett totalt skyfall. Man fångar regndropparna med tungan och hoppar och klafsar runt i dom gigantiska vattenpölarna och livet leker.
Skräcken för mig vore om hon blev en sån som inte vågar.
En människa som tar alla omvägar och försiktigt tassar fram i rädsla för att bli lite blöt.

Jag lovar dig älskade Trollunge att jag kommer göra allt jag kan för att stötta dig så du fortsätter att vara lika stark och tuff som du redan är. Och lära dig att alltid titta på glaset med vatten som halvfullt istället för halvtomt. Livet blir så mycket roligare då.
Jag längtar tills första gången du och jag hoppar från den ena vattenpölen till den andra och skvätter vatten ÖVERALLT! Mmmm... din mamma är lite tokig. Men du får förlåta henne. För det ligger i hennes natur ;)

Sådär ja...

då var Lilla A uppe med buller och bång ;)

En stilla undran

Skinkan står i ugnen, revbenen gottar sig i sin marinad och Lilla A sover som en prinsessa i sängen. Undrar hur länge detta lugn får vara.....

Igår var en frusterande dag. Jag och lilla A tampades med alla stressade människor på Backaplan. Det verkade som om nästan alla hade noll julefrid i kroppen. Rena rama tagteam matchen att försöka kryssa förbi människor med extremt vassa armbågar som var helt inne i sin egna stressade värld. Både jag och lilla A blev frustrerade och bestämde oss för att lägga ner projektet efter en snabb mathandling på Coop. Vi har för första året någonsin lyckats med bedriften att handla alla julklappar redan i november. Alla utom en vill säga. Den från Lilla A till Herr S. Och det var därför vi gjorde vår mödosamma resa igår. Hoppas Herr S blir glad för sin present. Vi fick nästan slåss för den ;)

Idag blir det ytterligare en tripp till Backaplan för att fixa det sista till julbordet. Hälften ligger redan och frestar i kylskåpet. Skinkan köpte jag för ett par veckor sen i förebyggande syfte (hatar att stressa på jul). Så den skall plockas fram ur frysen idag så den hinner tina inför griljering imorgon. Sen är det bara janssons frestelse och lite kryddiga revben att tillaga. Resten är redo för uppläggning. Skööööööööönt.

Tänkte inhandla ett par tetrapack med bröstmjölksersättning och testa på lilla A också. Ska bli spännande att se vad hon kommer att tycka om den kulinariska virvelvinden. Det ända hon känner till nu är ju tutte. Å jösses va gott hon tycker att det är.

Hur kommer det sig...

...att Herr S alltid jobbar när det är en Will Ferrall special på tv. Detta styrker ännu än gång det faktum att vi måste köpa en inspelningsbar dvd.
Tänk va mysigt han och Trollungen hade haft här i soffan inbäddade i varma täcket med lite varm choklad och tonvis av havrekakor.

The Landlord by Will Ferrell

Back in business again and again

Tro det eller ej, men nu sitter jag här igen och bloggar. Finns inga ursäkter mer än att jag söpit bort lösenordet. Detta trots att jag inte rört en droppe alkohol sedan nyårsafton 2007. Något av en bedrift får man säga.
Har förstått att det är kutym att blogga när man är mammaledig. Och vem är jag att protestera mot denna sed. Däremot lider jag icke av någon form av hybris som jag sett på flera andra bloggar. Denna blog är en fis i rymden. Ingen brakare utan den där smygande sorten som man oftast inte har märkt förrän den är sedan länge borta. Endast en svag arom dröjer en stund för att sedan med en vindpust dö ut, utan att nödvändigtvis någon lagt märke till dess existens.

Så om du är en av få med extremt gott luktsinne som har sniffat dig ända hit till denna utkant av blogguniversum så tänkte jag att en liten roll-lista med alias vore på sin plats för att lättare kunna navigera i ditt läsande.

Fru Strömming - Yours truly
Herr S a.k.a Snutteplutten - Sambon och mitt livs kärlek
Lilla A a.k.a Trollungen - Världens goaste dotter

Detta är huvudrollsinnehavarna kan man säga. Sen följer en lång radda med allt möjligt löst folk. Men dom presenterar jag allt eftersom. Ger inga löften, men hoppas själv på att jag med denna comeback göra fler någorlunda vettiga inlägg.