Godermorgon i Stugorna!

Trollungen sitter idag brevid mig och tittar på när jag knattrar med tangenterna. Hon knattrar brevid på bordet istället i ett försök till imitation. Men så fort hon kommer åt så slänger hon iväg en välriktad hand mot tangentbordet som om hon försöker få en syl i vädret. Tänk va spännande och mystisk den här laptopen är i hennes ögon. Hon älskar den passionerat och VET att den är förbjudet område. Men kan aldrig låta bli att så fort hon får chansen gå fram och trycka på alla tangenter hon kommer åt och bita lite på musen som är ett av dom häftigaste objekten i Trollungens värld. För den lyser i rött när man rör vid den. Oemotståndligt!

Det dröjer nog alldeles för kort tid tills hon vill ha en egen.

Jag och herr S tillhör den sista generationen som växte upp utan datorer och mobiltelefoner överallt. Vi som fick bestämma tid och plats när vi skulle träffa kompisar på stan och sen stå och vänta snällt tills den andre dök upp. Eller som helt sonika fick ta oss till bibloteket med vårat tummade icke elektriskt maskinskrivna lånekort om det var något vi undrade över. Mina brorsbarn tycker hela konceptet låter knas idag.

Jag säger inte att det var bättre förr. Men när jag tänker tillbaka på den lilla tekniken som fanns i min barndom så är det inte utan att jag blir alldeles nostalgisk och varm i kroppen över hur charmigt och oskuldsfullt allt var på något sätt.

Min dotter däremot gjorde sin första mapp för internetfavoriter i förra veckan endast tio månader gammal. Hon döpte mappen till GR4334DX och jag har ingen aning om vad hon har tänkt lägga in där. Jag hade gått för att hämta en påtår på kaffet när lilla A blixtsnabbt stegade mot datorn och med några enkla snabba knapptryckningar organiserade upp litegranna. Så mappen får vara kvar och vänta på att hon fyller den med något.