Solen skiner, livet leker!

Lördag förmiddag och gubben min har masat sig ur sängen tidigt idag på sin första semesterdag. För vi har städdag på våran gata. Första gången som Herr S kan vara med då han tidigare alltid har jobbat dom dagarna. 500 spänn i bot om man inte deltar en av två gånger på året. Jag har alltid varit med, även när jag var höggravid och inte kunde böja mig ner så jag fick låna en lång tång av en granndam att gå och plocka skräp med uppe vid vägen. Alla dom äldre damerna pjoskade med mig så det stod härliga till. Dom är goa damer nästan allesammans. Det är det mer jämnåriga kvinnfolket som tyvärr håller sig på sin kant och som ibland känns lite snorkiga då dom inte ens kan hälsa ordentligt när man kommer och för det mesta har dom en uppsyn som om dom precis fick pms samtidigt som jag pissat på deras brevlåda. Men det är bara att kämpa på med leendena. En vacker dag ska dom nog säga något trevligt till mig med. Jag vill ju ha ett gott förhållande till våra grannar och ser gärna att vi i längden kan kalla ett par av dom för våra vänner. Mansfolket är mycket lättare. Dra en rå vits eller skratta åt deras dåliga gubbskämt så är man en i gänget och en "trevlig prick".

Men idag slipper jag alltså städdagen, hihi... fast jag hade gärna hoppat in jag med. Men nån måste ju ta hand om Trollungen medans herr S gör rent i dagbrunnarna.

Vi har en rolig helg framför oss. Idag är det babysim. Sen skall vi åka och hämta mor mins hund för att passa honom när mamma har fest hemma hos sig för sina gamla klasskamrater. Men imorgon är den dagen jag verkligen ser framemot, för då ska vi åka till Frölunda och gå på Tattoo Expo tillsammans med lilla A´s gudmor.
Förr i världen då jag höll på att jobba ihjäl mig så var Tattoo Expo på mitt jobb sina första tre år i Göteborg. Det var alltid lika kul när "cirkusen" rulla in i stan. Så mycket trevligt folk. Speciellt arrangörerna Buddha och Petra som var en fröjd att jobba med och deras härliga värmlänska familj. Tre hektiska dagar då ölen flödade och pengarna rullade in. Men framför allt så hade vi kul ihop. Och det fanns trots allt tid för samtal och möten med intressanta människor. Det var höjdpunkten på arbetsåret helt enkelt för både mig och min personal. Inga svårigheter att få in extra personal för alla ville jobba dygnet runt. Själv sov jag på jobbet alla tre dagarna och satt och kolla på film med nattvakten och gick ronden för att tidigt på morgonen öppna upp dörrarna och släppa in alla mässdeltagare. Helt enkelt en 72 timmars arbetsdag. Men det var skönare än att åka hem och förlora två timmar på resan fram och tillbaka.

Minns sista året då herr S åkte till GBG för att spendera hela helgen i en av våra jobbsoffor i korridoren medans jag sprang fram och tillbaka mellan olika våningar då vi hade både Tattoo och Zappho bar (göteborgs äldsta och bästa lesbiska nattklubb) på lördagsnatten. Världens bästa Zappho-Katarina gjorde tummen upp åt mitt val av karl som hade sånt tålamod och hade åkt 40 mil för att få se sin flickvän springa förbi lite då och då.

Extra kul är att tänka på att idag har vi alla barn. För mig och herr S gick det lätt på första försöket. Men både Buddha/Petra och Katarina/Sabina fick kämpa för att bli föräldrar. Och jag vet inga par som jag är så glad för idag för att dom fått sina pojkar. Såna underbara varmhjärtade människor bör få bli föräldrar då dom har så mycket kärlek att ge. Som ni märker så har jag inte superlativ nog att ösa över dom alla. Men det är människor som på sina egna speciella vis gett mig så mycket som människa.

Nu ska jag vika tvätt och packa väskan för simmet. Sen blir det nog en liten promenix för att kontrollera att herr S jobbar på ordentligt... hehe.