Känner jag mig lite som en förstoppad östermalmskärring med den rubriken men det får gå.
Sitter och svingar mig runt bland gamla minnen på Youtube.com. Där kan man hitta allt det i princip som man saknat så när man slår på tv:n dessa dagar.
Jag är så in i helvete trött på "Extreme Home Makeover". Senaste året så är det nästan den enda serien som jag och min gänglige livskamrat demokratiskt beslutar oss för att se när vi uppgivet har läst tv-tablån och vecklar ihop våra ömkliga lekamen i tv-soffan. Ibland blir det nåt avsnitt med "Americas Funniest Homevideos" som får fördriva en halvtimma av vårat liv. (Vomerar lite i munnen samtidigt som jag erkänner detta här)
För det enda kvalitativa runt normal kvällstid är Simpsons repriserna, och dom har vi bägge sett så många gånger att vi kan rabbla replikerna både framlänges och baklänges vid det här laget.
Så många kanaler som jag har nu har jag aldrig haft i modern tid.
Sanning med modifikation om man betänker att när jag bodde hos min mor så hade hon parabol med ca 200 kanaler. Dom flesta direkt borträknade då de var arabiska eller östeuropeiska. Dock måste jag erkänna att jag sällan njutit så mycket som när jag tittade på den polska dubbade versionen av "Dallas" där EN man med basröst gjorde samtliga voiceovers. Det var en fröjd när Sue Ellen brast ut i gråt och det mullrade ett härligt polskt "baha-baha-baha". Så djuplodande och mångfasetterad har Sue Ellens karaktär aldrig varit varken förr eller senare.
Men fler kanaler kommer det att bli när vi har flyttat. Men likt förbannat så stämmer devisen "Massor av program men inget att titta på". Börjar snart tro att det är åldersrellaterat. Är det så att man med ålder blivit kräsmagad och fin i kanten eller är den brutala sanningen att det görs bara skit nuförtiden sann?
Med tanke på hur kåta tv´s makthavare är att sända repriser i tid och otid varför ooooohhh varför är det alltid samma skit. Ja menar Seinfelt va kanske rolig där i början.. Men han har definitivt förlorat den lilla charm han hade vi repris nr 500.
Mitt förslag är att dom gräver liiiite längre i arkivskåpet och dammar av guldkornen. Vad sägs om de brittiska t ex "The Fast Show", "Smack the Pony", "Goodness Gracious Me" eller varför inte old-timern "Not the nine o´clock news" som var en pionjär i sitt fält. Sen har vi alla härligt brutala amerikanska stå-upp-komiker som mot alla odds har nåt med substans att säga till oss även om det är lätt psykotiskt. En kvällsspecial med Pablo Fransisco kanske? Eller en liten återblick med herrarna Richard Pryor och Eddie Murphy (innan han sålde sin röv och förlorade sin talförmåga)
Sen har vi det här med långfilmstiderna. Dåliga filmer visas vid 20-21. Gärna då något som vi sett på tv en månad tidigare. Och filmer med uns av intresse visas mitt i natten. Jag tillhör ICKE den skaran som dyrkar "Wallanders" spår. Jag anser det vara hjärndött, utslätat och kört i långbänk likt en frontalkrokad platt padda som någon försöker ge syrgas.
Jag känner att detta ämne har jag bara börjat på.. skulle kunna skriva en roman och gå i detalj in absurdum här. Men inte idag. Ni får nöja er med detta ytliga skrap för denna gång.
En parantes: Heter det verkligen lekamen i plural? För inte kan det väl vara "lekamanar" eller det mer engelskklingande "lekamens"?? *klockan är mycket nu.... ursäkta*
Sitter och svingar mig runt bland gamla minnen på Youtube.com. Där kan man hitta allt det i princip som man saknat så när man slår på tv:n dessa dagar.
Jag är så in i helvete trött på "Extreme Home Makeover". Senaste året så är det nästan den enda serien som jag och min gänglige livskamrat demokratiskt beslutar oss för att se när vi uppgivet har läst tv-tablån och vecklar ihop våra ömkliga lekamen i tv-soffan. Ibland blir det nåt avsnitt med "Americas Funniest Homevideos" som får fördriva en halvtimma av vårat liv. (Vomerar lite i munnen samtidigt som jag erkänner detta här)
För det enda kvalitativa runt normal kvällstid är Simpsons repriserna, och dom har vi bägge sett så många gånger att vi kan rabbla replikerna både framlänges och baklänges vid det här laget.
Så många kanaler som jag har nu har jag aldrig haft i modern tid.
Sanning med modifikation om man betänker att när jag bodde hos min mor så hade hon parabol med ca 200 kanaler. Dom flesta direkt borträknade då de var arabiska eller östeuropeiska. Dock måste jag erkänna att jag sällan njutit så mycket som när jag tittade på den polska dubbade versionen av "Dallas" där EN man med basröst gjorde samtliga voiceovers. Det var en fröjd när Sue Ellen brast ut i gråt och det mullrade ett härligt polskt "baha-baha-baha". Så djuplodande och mångfasetterad har Sue Ellens karaktär aldrig varit varken förr eller senare.
Men fler kanaler kommer det att bli när vi har flyttat. Men likt förbannat så stämmer devisen "Massor av program men inget att titta på". Börjar snart tro att det är åldersrellaterat. Är det så att man med ålder blivit kräsmagad och fin i kanten eller är den brutala sanningen att det görs bara skit nuförtiden sann?
Med tanke på hur kåta tv´s makthavare är att sända repriser i tid och otid varför ooooohhh varför är det alltid samma skit. Ja menar Seinfelt va kanske rolig där i början.. Men han har definitivt förlorat den lilla charm han hade vi repris nr 500.
Mitt förslag är att dom gräver liiiite längre i arkivskåpet och dammar av guldkornen. Vad sägs om de brittiska t ex "The Fast Show", "Smack the Pony", "Goodness Gracious Me" eller varför inte old-timern "Not the nine o´clock news" som var en pionjär i sitt fält. Sen har vi alla härligt brutala amerikanska stå-upp-komiker som mot alla odds har nåt med substans att säga till oss även om det är lätt psykotiskt. En kvällsspecial med Pablo Fransisco kanske? Eller en liten återblick med herrarna Richard Pryor och Eddie Murphy (innan han sålde sin röv och förlorade sin talförmåga)
Sen har vi det här med långfilmstiderna. Dåliga filmer visas vid 20-21. Gärna då något som vi sett på tv en månad tidigare. Och filmer med uns av intresse visas mitt i natten. Jag tillhör ICKE den skaran som dyrkar "Wallanders" spår. Jag anser det vara hjärndött, utslätat och kört i långbänk likt en frontalkrokad platt padda som någon försöker ge syrgas.
Jag känner att detta ämne har jag bara börjat på.. skulle kunna skriva en roman och gå i detalj in absurdum här. Men inte idag. Ni får nöja er med detta ytliga skrap för denna gång.
En parantes: Heter det verkligen lekamen i plural? För inte kan det väl vara "lekamanar" eller det mer engelskklingande "lekamens"?? *klockan är mycket nu.... ursäkta*
9 kommentarer:
det är därför man köper massor av filmer snuttan=)
hahaha... tänk jag satt å vänta på den kommentaren bubben ;)
MER FILM ÅT FOLKET!!!!!!!!!!!! :D
Och jo....jag tycker det är FANTASTISKT att ni tagit tag i erat bloggande igen.....då slipper vi kanske klippa av er fingrarna med klo-tång för att övertala er att blogga mera ;D
Nu kan man klippa av er fingrarna bara för sitt höga nöjes skull.
hmm.. här ligger en avbitartång å skräpar... *SNIPP*
...hoppsan...
...heeeeemskt ledsens TDA.. trodde verkligen det va ditt finger :S
Attans....nu kommer han behöva stödhjul....:O
Ett förståeligt misstag.
Jag kan naturligtvis inte uttala mej om ovanstående, men jag är snäll och social och allmänt trevlig, så jag låtsas ha en avhånglandes susning, och håller helt enkelt med.
Skicka en kommentar