Gott Nytt År Dårå!!!

Årets stora helgdagar har inte riktigt lyckats med den där känslan som borde infinna sig. Ni vet, förväntan och lilla pirret i magen. Det har mer varit som vilka dagar som helst fast med mer köksengagemang. Och det beror nog på att vi inte haft så många röda dagar i kalendern så man hunnit "ladda upp" inför det.

Så idag är det nyårsafton. Årets sista dag! Ja där ser man...
Kan inte riktigt uppbåda den där YEEEEEAAAAHH-känslan med klackarna i taket. Däremot en ordentlig mmmmmmmm-känsla. För i år har vi inga stora planer mer än riktigt god mat och familjemys. Vi kommer nog skåla in det nya året runt sjutiden skulle jag tro så stora A får va med och spräcka vår magnumflaska med herrljungadryck. Till middag kom jag och min bäste gubbe överens om att det vi helst ville äta var en saffran och fänkålsdoftande fiskgryta på lax och torsk med pressad potatis. Så så blir det. Sen när stora A krypit till kojs plockar vi fram lite goda ostar, paté och rökt skinka som vi ska mumsa på.
Mina förhoppningar inför 2012 är att det blir ett år i friskhetens tecken för familjen och alla vi håller av.
Nu ska jag dricka kaffe tror jag. För jag har inte vaknat ordentligt än och känner mig helmosig. Kanske skriver några rader senare som är lite mer inspirerande och pigga :)

MAMMA MIA!!!

Klipper och klistrar in gårdagens facebookstatus från underskriven i syfte att bevara detta ljuvliga minne inte bara i mitt huvud utan även på pränt:

Har aldrig i mitt liv haft så svårt som idag att inte garva läppen av mig. Dotterns trots resulterade att hon blev uppburen på sitt rum. Där under högljudda skrik sätter hon på sin leksaksflygel och börjar improvisera fram ett stycke tårdrypande musik/klinkande samtidigt som hon ylar i bästa melodramastil; MIN MAMMA ÄR INTE MIN VÄN LÄNGREEEEE! ALDRIG SKA JAG LEKA MED MAMMA IGEEEEN! FÖR MIN MAMMA ÄR INTE MIN VÄÄÄÄÄÄÄÄÄN! Hon hulkar sig mellan varje strof. Min treåring är redan en ack så melodramatisk tonåring... hahahahaha

ORÄTTVIST!

Varför måste StoffochStil ha stängt just idag? VARFÖR!!?? Jag har ett presentkort som legat och bränt i min ficka sedan november och just idag hade varit perfekt då sambon ändå vill till Mediamarkt som ligger brevid.... Nu blir det inga roliga pryttlar till mig idag och det är ORÄTTVIST!
Fast det är klart att jag unnar personalen julledigt. Men ändå... den lilla flickan i mig som vill komma in i sin "godisaffär" är allt annat än nöjd.

Snarkofagerna anfaller

Dottern va uttråkad idag efter mellis så jag drog fram ett gäng piprensare som tidigare blivit förbisedda i vårat pysslande. Stora A undrade va man kunde göra med dom så jag kläckte ur mig att det kunde bli pynt till julgranen. Hon gick in med liv och lust å när hon hade skrynklat till ett tiotal piprensare och kastat lite konstnärligt över granen så ville hon göra något nytt. Trött och tom i bollen som jag var lät jag fingrarna bara göra något med piprensaren. I mitt huvud flög nån idé om att använda samma princip som när man gör ballongdjur och på så sätt visa henne en hund eller nåt som skulle få igång fantasin. Fast det bidde ingen hund. Dottern frågade storögd va jag gjorde för något. Så jag tittade på figuren och med högtidlig stämma fastställde jag att DET HÄR!!! DET ÄR EN SNARKOFAG!.....
WooooooooWWW tyckte stora A, häftigt värre!! Men mamma, va är en snarkofag?
Jo förstår du, snarkofagerna är jääääätteviktiga hemma hos folk... för dom...(tittade mig desperat omkring efter en idé)...mmmm... JO!! Dom vaktar alla blomkrukor sa jag och stack ner min snarkofag i en blomkruka. Stora A gick igång som aldrig förr och ville självklart göra sin egen snarkofag. Så sagt och gjort. Men sen så spårade projektet ur en aning när hon skulle sätta "flaggor" överallt i krukan eftersom snarkofagerna enligt henne älskar flaggor och äter dom... Skitkul hade hon. Och man kanske kan kalla det för en konstinstallation :)

Legitimation tack....

... två ord som gör vilken osminkad kvinna i 35-års åldern som helst glad och varm i hjärtat. I still got it!!! Yesssss I dooooooooo....

Spelar ingen roll om tjejen i kassan bara körde en skådisrutin med mig för att få ett leende... jag tänker inte tänka på det. Utan jag tänker bara att trots att jag är en rellativt nyförlöst kvinna i sina bästa år då saker verkligen börjar åka söderöver och hänga både här och där på allvar och man inte orkat eller hunnit piffa till eller upp sig på evigheter så finns det trots allt hopp inför kommande renoveringsprojekt av lekamen. Gött mos liksom :)

Sista skriket...

Imorgon är det dags att kavla upp ärmarna och köra ett race så man får klart inför julafton. Julklapparna blev klara förra veckan. Men har lite fix och trix klar på inslagningsfronten. Trots drivor av juletiketter har dom återigen i år lyckats ta slut så det står på min inköpslista för imorgon tillsammans med diverse julbordsmat och vanlig mat samt mitt årliga besök på systemet för att köpa några julöl till min mors sambo. Både jag och min gubbe kör som alltid vita jular. Har inget behov eller önskan om att ta mig ett glas den 24:e då jag tycker att det är barnens/familjens dag. Sen ammar jag också så i år är det ändå kört även om jag hade velat. Och under dessa småbarnsår som vi nu befinner oss i så har det blivit så per automatik att jag och gubben blivit mer eller mindre nykterister, så systembolaget besöks i princip bara en eller kanske två gånger per år. Däremot har jag en stor last i livet. Och den kallar vi här hemma för att jag tar mig "en mamma-whiskey". Dvs ett stort glas Pepsi Max gärna i bästa Dallas-stil och njuter av lugnet samt slänger upp tassarna på bordet. De e gött de! Skall gå och knyta mig redan nu om jag skall orka med att kånka allt som står på listan imorgon innan jag ska hämta stora A från dagis. Har ju min tretimmars deadline att passa ;) Tjipp!

Nu e de jul änna!

... men jag säger som alla andra; VAR ÄR JULSTÄMNINGEN?

Har detta år endast haft korta glimtar av julstämning som snart gått över igen. Ja det förutsägbara svaret är väl att det beror på vädret. Fast för min egen del ligger det nog mycket i att som nybliven tvåbarnsförälder så hinner man inte sitta still tillräckligt länge för att ta in allt mys man försöker åstadkomma åt sina barn.
Ett stort plus med detta är att jag nog aldrig har varit så ostressad inför julafton tidigare. Julklapparna är färdiga och inslagna samt för merparten även skickade till olika delar av vårt avlånga land. Och mina flickor är liiiite för små för att vilja ha och uppskatta för mycket bak och fix. Nivån ligger mer på att treåringen är nöjd om hon får kladda ett par gånger med en färdigköpt pepparkaksdeg. Sen ser hon inte bakande som något speciellt eftersom hennes mor kanske bakar periodvis för ofta. Det vi däremot har gjort mycket och massor av i år som jag bara älskat är att PYSSLA!!! Hade kanske i o f s misstänkt att stora A varit en bortbyting på BB om hon inte gillat att pyssla. Speciellt när man tittar på vilka som är hennes föräldrar. Pyssel finns nog tydligt inskriven i hennes DNA med x antal utropstecken. Så här har limmats och målats och tejpats i ett enda virrvarr av kreativitet. Fast anledningen till att vi pysslat så himlans mycket är nog egentligen inte att det är juletid. Utan vi har gjort en omorganisation här hemma så att pysselgrejerna skall få plats i vårt vardagsrum istället för det hobbyrum som vi har på andra våningen. Anledningen till det är ju såklart att hobbyrummet snart bara är ett minne blått då bägge tjejerna skall få var sitt rum. Och inte är jag ledsen för det. Visst vi hade behövt ett rum till i huset. Men tack vare att vi inte har det så blir det mycket mer naturligt att man verkligen får gjort sina små projekt istället för att häcka i soffan på kvällen för trött för att gå upp och sätta igång samtidigt som man inte vill riskera att väcka ungarna om man slamrar för mycket.
Nu har jag inte tid att svamla mer för klockan är alldeles för mycket. Har några långa dagar framför mig med barnen då min kära sambo jobbar till sent. Så det gäller att försöka ladda batterierna lite. Tjillevippen!!